Statens kontroll av kemikalier i frukt och grönt rasar – förlitar sig på branschen

Sveriges statliga kontroll av bekämpningsmedelsrester i frukt och grönsaker har minskat drastiskt under de senaste åren. Från en stabil nivå på över 1 700 prover årligen så sent som 2019 har antalet tester rasat till bottennivåer. År 2024 gjordes 422 prover, vilket fortfarande innebär en minskning på 75 procent jämfört med tidigare nivåer.

Under flera decennier hade Sverige en omfattande provtagning för att säkerställa att frukt och grönsaker inte innehöll hälsofarliga rester av bekämpningsmedel. Men efter 2019 inleddes en kraftig nedgång, och på bara några år sjönk antalet tester till drygt 200 prover vid sin lägsta punkt.

Nu erkänner Livsmedelsverket att neddragningarna beror på ekonomiska problem snarare än de ”vissa brister” i provtagningsprogrammet som myndigheten tidigare uppgett som förklaring. Maria Florin, enhetschef på Livsmedelsverket, bekräftar för Dagens Nyheter att färre prover tas ut idag.

Enligt Florin tvingades myndigheten till ett rejält omtag när man bedömde att det saknades rättsliga förutsättningar för att avgiftsfinansiera provtagningsprogrammet. Den tidigare blandfinansieringen, där företag betalade avgifter för vissa stickprov medan skattemedel användes för andra, visade sig inte vara hållbar.

Europeisk kritik mot Sverige

De svenska neddragningarna har fått konsekvenser på europeisk nivå. EU:s livsmedelsmyndighet Efsa pekar i två av sina senaste rapporter ut Sverige som ett av de länder som presterar sämst i unionen. Enligt rapporterna levererade Sverige endast 49 procent av de lagstadgade fysiska stickproven år 2022, och 2024 hade andelen sjunkit till 40 procent.

Problemet uppmärksammades först av författaren Gunnar Rundgren och har sedan blivit föremål för granskning från EU:s institutioner. Livsmedelsverket hävdar att kritiken beror på ett svenskt rapporteringsfel, där prover av misstag rapporterats som nationella i stället för EU-obligatoriska.

Efsa avböjer att kommentera Sveriges agerande direkt med hänvisning till att det är EU-kommissionens ansvar att agera på regelbrott. Myndigheten understryker dock att när medlemsländer missar minimikraven så skadar det tillförlitligheten i hela Europas statistik över matsäkerhet.

EU-kommissionen bekräftar att man känner till de svenska problemen. Enligt en talesperson för kommissionen har Sveriges obligatoriska provtagning varit bristfällig under perioden 2021–2024. Kommissionen planerar att påminna medlemsstaterna om deras ansvar för att säkerställa att sådana brister inte uppstår.

Försvårad överblick

I Livsmedelsverkets senaste publicerade kontrollrapport medger tillsynsmyndigheten att den bantade provtagningen försvårar möjligheten att följa utvecklingen över tid. Myndigheten skriver att det är svårt att dra tydliga slutsatser om trender i överskridanden eftersom antalet prover under 2022 och 2023 varit avsevärt mycket lägre jämfört med tidigare år.

Trots den drastiska minskningen menar Maria Florin att matsäkerheten inte äventyras. Hon påpekar att det är mycket sällan myndigheten hittar överskridanden av gränsvärdena, och att företagen själva är ansvariga för sina produkter och tar många egna prover.

Florin betonar att myndigheten och företagen har samma mål – att sälja säkra produkter som konsumenterna vill köpa. Hon hävdar att även om fler prover skulle kunna avslöja mer, känner sig myndigheten relativt trygg med de nuvarande kontrollnivåerna.

När det gäller frågan om privata livsmedelsföretag kan leverera lika oberoende och pålitliga mätningar som en statlig myndighet, svarar Florin att de har olika roller. Företagen ansvarar för att deras livsmedel är säkra när de kommer ut på marknaden, medan Livsmedelsverket ansvarar för en ändamålsenlig och riskbaserad livsmedelskontroll som ger en översikt över läget i landet.

Expertvarning om risker

Mattias Öberg, docent i toxikologi vid Karolinska universitetet, menar dock att det är viktigt att Livsmedelsverket upprätthåller nivån på sina egna mätningar. Han varnar för att antalet tester är centralt för en effektiv kontroll.

Om man testar för glest riskerar ovanliga och höga resultat att smita igenom, enligt Öberg. Han lyfter också fram provtagningens preventiva effekt på företagen. Jämförelsen kan göras med hastighetskameror i trafiken – bara vetskapen om att någon kan mäta gör att man håller farten.

Hopp om ökad finansiering

Livsmedelsverket uppger att myndigheten genom ett nytt regeringsförslag nu hoppas få till en helt statlig finansiering av provtagningsprogrammet. Ambitionen är att på sikt kunna skala upp provtagningen till tidigare nivåer igen.

Historiskt sett har andelen prover som överskrider gränsvärdena varit låg i Sverige. Under de senaste tio åren har överskridandena legat på mellan 1 och 5 procent per år. Runt hälften av alla analyserade prover brukar inte innehålla några mätbara spår av bekämpningsmedel alls, medan den andra hälften innehåller rester i halter som i regel ligger väl under de tillåtna gränsvärdena.

När gränsvärdena överskrids handlar det nästan uteslutande om importerad mat, oftast från länder utanför EU. Enligt europeiska mätningar är vissa produkter mer problematiska än andra – granatäpplen överskrider de lagliga gränsvärdena i 29 procent av fallen, medan drygt 15 procent av konventionellt odlad grönkål överskrider gränserna.