Statligt råd: Slopa åldersgränserna för IVF

I Sverige debatteras åldersgränser för IVF-behandling

I vilken riktning bör Sverige gå när det gäller vård till människor som behöver hjälp för att kunna bilda familj? Denna fråga besvaras i en ny rapport från Statens medicinsk-etiska råd (Smer) som publiceras idag.

Ett särskilt omdiskuterat ämne är regionernas åldersgränser för IVF-behandlingar, där kvinnans ägg befruktas utanför kroppen. Smer anser att dagens åldersgränser är både för låga och för generella. Rådet sätter inte någon specifik åldersgräns för föräldraskap, utan betonar istället att det viktiga är att det finns minst en förälder som är tillräckligt ung för att kunna ta ansvar för barnet tills det blir vuxet. I rapporten skriver rådet att ”hänsyn bör samtidigt tas till en ökad medellivslängd i befolkningen”.

En person som har engagerat sig starkt i denna fråga är läkaren Anna Hammarström, som själv har tolv barn. Hon har genomfört flera fertilitetsbehandlingar både i Sverige och utomlands – i Ryssland, Ukraina och Georgien. Tre av hennes barn föddes när hon var mellan 40 och 50 år, och två barn efter att hon fyllt 50. Hennes yngsta dotter Rosa föddes via kejsarsnitt i Kina när Hammarström var 58 år gammal.

Hammarström riktar skarp kritik mot vad hon kallar ”åldersfixeringen” i svensk fertilitetsvård, som enligt henne varken följt med i samhällsutvecklingen eller den tekniska utvecklingen. Hon är särskilt kritisk till förbudet mot att testa livsdugligheten hos äldre kvinnors embryon.

”Vi har tre barn som inte skulle vara födda om vårt genetiska material hade hamnat i händerna på regionerna”, säger Hammarström.

I Sverige finns inga lagstadgade åldersgränser för fertilitetsbehandlingar. Istället följer offentliga kliniker rekommendationer från Sveriges kommuner och regioner (SKR), som sätter strikta gränser: befruktningen ska ske innan kvinnan fyllt 40 år och en eventuell manlig partner 56 år. Om det finns embryon kvar i frys ska dessa användas innan kvinnans 45-årsdag, annars förstörs de.

Patienter har möjlighet att på egen bekostnad flytta sina embryon till privata kliniker med generösare åldersgränser. Exempelvis erbjuder fertilitetsföretaget C-medial återföringar av embryon fram till kvinnans 50-årsdag, förutsatt att de medicinska förutsättningarna finns, enligt företagets laboratoriechef Adam Abdulmajeed.

Frysförvaring av embryon regleras av lagen om genetisk integritet, som anger att embryon får lagras i maximalt tio år oavsett kvinnans ålder. Dispens kan beviljas av Socialstyrelsens rättsliga råd om det finns ”synnerliga skäl”.

I praktiken innebär regionernas åldersgränser att infertilitet på grund av ålder behandlas annorlunda än andra orsaker till ofrivillig barnlöshet, skriver Smer i sin rapport.

”Enligt den etiska plattformen som blivit en del av hälso- och sjukvårdslagen ska vården göra individuella bedömningar i möjligaste mån och inte förlita sig på kronologisk ålder”, säger Niklas Juth, medicinetiker och sakkunnig i Smer.

Rådet erkänner att det finns flera skäl till regionernas åldersgränser, främst kostnadsbesparingar och riskreducering. Samtidigt poängterar de att kvinnors biologiska förutsättningar varierar avsevärt.

”Oftast har yngre kvinnor bättre möjligheter att genomgå en graviditet än äldre, men olika människor kan vara olika lämpliga för en behandling”, förklarar Juth.

Om kvinnan har sparade ägg eller embryon som är yngre än hon själv är chansen till graviditet betydligt större. Därför anser Smer att den fasta åldersgränsen på 40 år för kvinnor verkar låg, och förespråkar istället individuella medicinska bedömningar. Som argument för detta pekar rådet på fertilitetsvårdens förbättrade behandlingsmöjligheter och samhällstrenden med uppskjutet barnafödande.

Anna Hammarström, som snart fyller 60 år, njuter fortfarande av småbarnslivet med sin 1,5-åriga dotter Rosa och räknar med att finnas kvar länge i hennes liv. Med hänvisning till att medellivslängden för svenska kvinnor idag är 85 år anser hon att fler äldre borde få hjälp att bli gravida.

På frågan om det finns någon övre gräns för när det är okej att bli förälder svarar Hammarström: ”Det finns biologiska och medicinska gränser för allting. Sedan finns det även sociala gränser men där måste varje vuxen människa få göra sina egna livsval. Vad som ska finansieras med offentliga medel är däremot en helt annan fråga. Där handlar det om prioriteringar som alltid måste göras i vården.”

Statens medicinsk-etiska råd (Smer) är ett organ tillsatt av regeringen med uppgift att analysera medicinsk-etiska frågor ur ett övergripande samhällsperspektiv och stimulera till debatt. Den aktuella rapporten om assisterad reproduktion har rådet arbetat med i två år och den tar upp frågor om allt från IVF till donation och surrogatmödraskap.