Statsvetare: Här är frågorna att hålla koll på nästa år

Fem frågor i fokus när svenska väljarna går till valurnorna nästa år

Enligt en ny mätning från DN/Ipsos står fem huvudfrågor högst på väljarnas agenda inför det stundande valåret. Sjukvården, lag och ordning, skolan, integration och invandring samt miljö och klimat toppar listan över vad svenskarna anser vara viktigast när de ska välja parti.

Maria Solevid, statsvetare vid Göteborgs universitet, pekar dessutom ut två andra områden som kommer bli särskilt intressanta att följa under valrörelsen: de ekonomiska frågorna som berör hushållens ekonomi – stigande räntor och höga matpriser – samt arbetslösheten.

”Arbetslösheten har inte fått särskilt mycket uppmärksamhet. Det ska bli intressant att se om den lyfts lite mer i en valrörelse”, säger Solevid.

Hon framhåller samtidigt svårigheten i att förutse vilka frågor som kommer dominera valdebatten och påminner om hur snabbt lag och ordning klättrade upp på väljarnas prioriteringslista inför förra valet.

”Det finns inget val före 2022 där den frågan har varit i närheten av lika viktig. Den framskjutna ställningen hade den aldrig haft innan”, konstaterar hon.

Förra valåret präglades starkt av Rysslands invasion av Ukraina, vilket för Sveriges del ledde till skenande elpriser och att energipolitiken fick en central plats i den politiska debatten. Jonas Hinnfors, professor emeritus på Göteborgs universitet, tror att Ukrainakriget kan spela roll även i kommande val, trots att utrikesfrågor traditionellt sett sällan är avgörande för svenska väljare.

”Frågan är om det blir en gynnsam eller ogynnsam fred i Ukraina – om det blir fred – och vad som kommer hända med våra försvarsutgifter. Den diskussionen kan nog äta sig in i valrörelsen”, säger Hinnfors.

Däremot är han osäker på om energi- och kärnkraftsfrågan kommer få samma tyngd som tidigare. Istället bedömer han att arbetslösheten, matpriserna och vårdköerna kommer stå högt på agendan – åtminstone om oppositionen får bestämma.

”Tidöpartierna vill gärna tala om migration och brott”, tillägger han.

En särskilt utmanande fråga, om än inte en sakpolitisk sådan, är den om regeringsbildningen – vad Hinnfors kallar ”elefanten i rummet”. På Tidösidan finns Sverigedemokraterna som kräver regeringsplats och Liberalerna som motsätter sig detta. På den rödgröna sidan står Vänsterpartiet med liknande krav på regeringsmedverkan, medan Centerpartiet kan vara negativt inställda till detta.

”Centerpartiet kan nog tänka sig att släppa fram Magdalena Andersson som statsminister, men vill inte ha Vänsterpartiet i en regering, vilket ju V kräver”, förklarar Hinnfors.

Samtidigt är Centerpartiets väljare generellt mycket negativt inställda till Sverigedemokraterna, vilket enligt Hinnfors begränsar alternativen: ”Då finns det bara två lösningar: att stödja Andersson eller att förorda någon form av S, M och C-lösning.”

Marja Lemne, lektor i statsvetenskap vid Södertörns högskola, bedömer att frågor kring brottslighet och integration kommer fortsätta stå högt på väljarnas agenda. Hon lyfter också fram arbetslösheten som en brännande fråga som kanske inte uppmärksammats tillräckligt, särskilt bland nyexaminerade.

”Det här nya fenomenet, eller hemskheten, att ungdomar som har fullföljt sin utbildning och är examinerade som lärare och annat inte får jobb. Det tror jag är en fråga som kommer att tynga mycket”, säger hon.

Lemne förutspår även ökat fokus på klimat och miljö, ekonomi och försvaret. Hon uttrycker särskild oro för de ökade försvarsutgifternas påverkan på statsbudgeten och påpekar att Riksrevisionen nyligen kritiserat regeringen för att inte ha följt balanskravet.

En annan fråga som Lemne anser har hamnat i skymundan trots att väljarna prioriterar den högt är sjukvården, där hon särskilt pekar på diskussionen om ett eventuellt förstatligande.

”Vår konstruktion är ju unik internationellt – håller den med en starkt åldrande befolkning? Det är väljarna som talar om det, men partierna talar inte särskilt mycket om det”, avslutar hon.