Statsvetare om att ”vaska” L: Sonesson kan ha en poäng

Liberalernas krisläge väcker oro inom högerblocket inför nästa val. Efter att ha kämpat med låga opinionssiffror under hela mandatperioden visar SCB:s årliga partisympatiundersökning som publicerades i torsdags att partiet ligger på 2,5 procent – långt under riksdagsspärren på 4 procent.

Det svaga resultatet har fått den moderate kommunstyrelsens ordförande i Staffanstorp, Christian Sonesson, att öppet ifrågasätta om Tidöpartierna bör fortsätta satsa på att få med Liberalerna över spärren. I ett uttalande till SVT:s Aktuellt menar han att det är dags att ”vaska” Liberalerna och ”rädda det som räddas kan”.

”Ska vi ha en sportslig chans på högersidan så kan inte 2,5 procent av väljarnas röster bli förpassade till papperskorgen”, säger Sonesson och lyfter därmed fram en känslig fråga om högerblockets strategi inför nästa riksdagsval.

Jonas Hinnfors, professor emeritus i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, bekräftar att den lokala M-toppens oro har fog för sig. Han menar att omkring 2,5 procent är en kritisk nivå där väljare börjar överväga att rösta på andra partier istället.

Enligt Hinnfors är det ovanligt att ett riksdagsparti ligger så lågt som 2,5 procent i maj under ett valår. Till jämförelse låg Liberalerna på 3,6 procent i SCB:s partisympatiundersökning i maj 2022, vilket visar på en nedåtgående trend för partiet.

Professor Hinnfors hänvisar till simuleringar där väljare får svara på hypotetiska frågor, och dessa indikerar att just nivån runt 2,5 procent är en slags vändpunkt. Det är vid denna nivå som risken blir särskilt stor att även potentiella stödröstare – de som skulle kunna tänka sig rösta på ett parti för att hjälpa det över spärren – inte längre väljer att göra det.

”Ungefär vid 2,5 procent är risken också stor att de potentiella stödröstarna inte kommer att agera som stödröstare. I så fall är de 2,5 procenten bortkastade för den sida som tänker räkna in dem”, förklarar Hinnfors.

Kristdemokraternas partiledare Ebba Busch gick på fredagen ut till Liberalernas försvar på sociala medier. I ett inlägg på X betonade hon att det är för tidigt att räkna ut Liberalerna och dess partiledare Simona Mohamsson på grund av en enda opinionsmätning.

”För tidigt att räkna ut L och ännu mindre Simona Mohamsson på grund av en opinionsmätning. Det är fel väg att gå och otacksamt mot ett parti som vi styrt landet tillsammans med på ett förtjänstfullt sätt”, skrev Busch.

Buschs uttalande tyder på att det finns olika syn inom Tidösamarbetet på hur man ska förhålla sig till Liberalernas svaga opinionssiffror. Detta skapar en känslig situation där högerblocket måste balansera mellan lojalitet mot samarbetspartnern och oron för att potentiellt förlora röster i nästa val.

Jonas Hinnfors ser nu två möjliga scenarier för Tidösidan framöver. Det ena är att partierna lyckas komma med samordnade utspel och anstränger sig för att agera enat. Det andra alternativet är att det uppstår en desperation där olika partier känner att de måste rädda sitt eget skinn.

Christian Sonessons utspel är enligt Hinnfors ett tecken på det senare scenariot. Han varnar för att om denna typ av uttalanden börjar sprida sig inom högerblocket skulle det kunna få allvarliga konsekvenser.

”Skulle det börja spridas skulle det nog se ganska dåligt ut”, säger Jonas Hinnfors.

Dagensnyheters försök att få kommentarer från Moderaternas och Sverigedemokraternas respektive partisekreterare har hittills förblivit obesvarade, vilket kan tyda på att frågan är känslig och att partierna fortfarande överväger hur de ska förhålla sig till situationen.

Liberalernas nuvarande kris reser viktiga frågor om hur stabilt Tidösamarbetet egentligen är inför nästa val, och om högerblocket kommer att kunna hålla ihop när opinionssiffrorna sätter press på samarbetet. Med allt färre månader kvar till valdagen 2026 ökar trycket på Liberalerna att vända den negativa trenden.