Statistiska centralbyrån, SCB, presenterar en ny partisympatiundersökning som visar att oppositionspartierna har ett betydande försprång inför valspurten. Samtidigt riskerar Liberalerna att åka ut ur riksdagen när stödet ligger parkerat under tre procent. Mätningen ger en tydlig bild av det politiska läget, men experter påpekar att ingenting är avgjort än.

SCB har en stark track record när det gäller att förutspå valresultat. I 11 av 14 mätningar under valår har statistikmyndigheten lyckats förutsäga vilket block som får flest röster. Detta ger undersökningen extra tyngd i det politiska samtalet. Men som Henrik Ekengren Oscarsson, professor vid Göteborgs universitet, påpekar är inga röster ännu räknade.

Den stora faktorn som kan vända utvecklingen är de osäkra väljarna, som ligger på närmare 20 procent. Detta är en betydande grupp som historiskt har visat sig kunna avgöra valresultatet. Vid valet 2022 lyckades Tidösidan ta hand om merparten av dessa sent bestämda väljare, med en fördelning på ungefär 70-30 till sin fördel. Det var en ovanligt tydlig seger för ett block i svensk politisk historia.

Frågan är om regeringen kan upprepa bedriften. Enligt Henrik Ekengren Oscarsson befinner sig de flesta osäkra väljarna i mittfåran av svensk politik, vilket innebär att ingen sida har en självklar fördel. Han menar att det krävs en charmoffensiv riktad mot mittenväljare som varken har hjärtat till vänster eller höger.

Problemet för regeringen är dock betydande. Analyserna visar att de avvaktande väljarna har en mer negativ syn på Sverigedemokraterna än på Vänsterpartiet. Detta skapar en utmaning för Tidösidan, som är beroende av SD:s stöd i riksdagen.

Opinionsmätningarna under de senaste månaderna har konsekvent visat på ett växande gap mellan de rödgröna partierna och Tidösidan. För att regeringen ska ha en realistisk chans att behålla makten måste denna trend vändas. Det innebär att regeringspartierna måste lyckas med flera saker samtidigt: få tillbaka väljare från Socialdemokraterna, vinna tillbaka väljare från Centerpartiet, och samtidigt attrahera merparten av de osäkra väljarna.

Vilka frågor som kommer att dominera valspurten blir därför avgörande för utgången. Tidöregeringen har sina starkaste kort inom områdena säkerhet, migration och brottsbekämpning. Väljarna anser generellt att det blå laget har den bästa politiken på dessa områden. De rödgröna partierna har däremot sina hemmaplanfrågor i miljö, välfärd, jämställdhet och skola.

Liberalerna befinner sig i en särskilt utsatt position. Partiet ligger i SCB:s mätning parkerat under tre procent, vilket är under riksdagsspärren på fyra procent. För att Tidöregeringen ska kunna försvara sitt mandat är det nödvändigt att Liberalerna visar en positiv trend och tar sig över spärren. Om partiet åker ut skulle det innebära en betydande försvagning av regeringsunderlaget.

Henrik Ekengren Oscarsson betonar att när olika opinionsmätningar vägs samman ligger Liberalerna konsekvent under tre procent, vilket är oroande för partiet. En av nycklarna för regeringen att kunna behålla makten är att Liberalerna lyckas vända utvecklingen.

SCB:s undersökning baseras på svar från 4 542 personer av totalt 9 260 tillfrågade röstberättigade, vilket ger en svarsfrekvens på 49 procent. Data samlades in under perioden 28 april till 28 maj genom både webbenkäter och telefonintervjuer. Det totala bortfallet uppgick till 51 procent, där 29 procent inte anträffades, 2,2 procent var förhindrade att medverka och 19,7 procent inte ville delta.

Med några månader kvar till valdagen återstår det att se om regeringen kan mobilisera väljare och vända trenden. Historien visar att mycket kan hända under valspurten, men gapet som nu råder kräver en betydande förändring i väljaropinionen för att Tidösidan ska kunna behålla makten.