Stockholm först ut i landet med att punktmarkera sexåringar

Stockholm först i landet med att punktmarkera sex-åringar för att förhindra kriminalitet

Stockholm tar nu ett nytt steg i kampen mot rekryteringen till kriminella nätverk. Stadens socialnämnd har beslutat att utvidga den så kallade punktmarkeringen, en metod som hittills använts för tonåringar, till att också omfatta barn så unga som sex år.

Metoden kallas MST, multisystemisk terapi, och beskrivs som en intensiv behandlingsform där socialtjänsten håller tät kontakt med ungdomar och deras familjer, ibland dagligen. Målet är att bryta negativa utvecklingsmönster innan de leder till kriminalitet eller rekrytering till kriminella gäng.

– Här ser vi riskfaktorerna tidigare, i familjen, och då går vi in med insatser innan det hinner gå så långt att barnen får problem, säger Alexander Ojanne (S), socialborgarråd i Stockholm.

Till skillnad från den befintliga verksamheten kommer den nya satsningen att fokusera på yngre barn vars familjer visar tidiga tecken på problem. Det behöver alltså inte handla om att barnet självt uppvisar problematiskt beteende, utan snarare om förhållandena i hemmet.

– Det kan handla om att man ser att det finns en försummelse från föräldrarna kring barnet, att det finns någon form av vanvård. Men att det är i en sådan grad att det går att korrigera i hemmet, förklarar Ojanne.

Som exempel nämner han situationer där föräldrar har alkoholproblem. Samtidigt understryker han att barn aldrig ska bo kvar i hemmiljöer som är direkt farliga eller där grova problem eller brott förekommer.

– Men om det handlar om att man på det stora hela klarar av att sköta sitt föräldraskap, men att det finns en försummelse, då kan det vara bättre att barnet är kvar hos sin familj, säger han.

Satsningen är kostsam. Under en treårsperiod beräknas programmet kosta 55 miljoner kronor och omfatta cirka 90 familjer – vilket motsvarar drygt 600 000 kronor per familj. Trots den höga prislappen menar Ojanne att investeringen är välmotiverad.

– Lyckas vi få några enstaka barn att inte hamna i kriminalitet så betalar det sig i längden. Alternativet är betydligt dyrare, både mänskligt och samhällsekonomiskt.

På frågan om det inte kan vara problematiskt att tala om att punktmarkera så små barn som sexåringar för att förhindra kriminalitet, svarar Ojanne att hela idén är just att förebygga problem innan de växer sig större.

– Många som senare hamnar i kriminalitet har vuxit upp i familjer med utbredd social problematik. Kan vi vända utvecklingen i familjen tidigt, innan barnen hamnar i destruktiva mönster, då ska vi göra det.

Programmet kommer initialt att testas i fyra stadsdelar: Järva, Enskede-Årsta-Vantör, Hässelby och Hägersten-Älvsjö, men planen är att utvidga det till hela Stockholm på sikt. Det är socialtjänsten som avgör vilka familjer som blir aktuella för insatserna, oftast i samband med att orosanmälningar kommer in.

Ojanne hoppas att familjerna som deltar inte kommer att känna sig stigmatiserade av insatsen. Han betonar att det handlar om stöd och hjälp som i grunden riktar sig till föräldrarna.

– Det är för att föräldrarna ska bli bättre föräldrar, för att barnen ska växa upp under tryggare förhållanden, säger han.

Det nya initiativet kan ses som en del av en bredare trend i svenska kommuner, där allt fler sociala insatser fokuserar på tidiga, förebyggande åtgärder snarare än reaktiva insatser när problemen redan har uppstått. Stockholms beslut att omfatta så unga barn är dock unikt i landet och kommer sannolikt att följas noga av andra kommuner som brottas med liknande utmaningar.