Stockholms stad får ta del av hemlig hvb-lista – efter två år

Efter avslöjande om kriminella kopplingar till HVB-hem – Stockholms stad får äntligen tillgång till polisens hemliga lista

Stockholms stad har efter en utdragen juridisk process äntligen fått tillgång till polisens omtalade lista över 18 HVB-hem som enligt en polisrapport från augusti 2024 drivs av personer med kriminella kopplingar. Detta meddelar Ekot i en ny rapport som kastar ljus över en mycket omdiskuterad fråga inom den svenska välfärdssektorn.

När polisen ursprungligen publicerade sin rapport väckte den starka reaktioner bland landets kommuner, som ansvarar för placeringar av utsatta barn och ungdomar. Social- och trygghetsborgarrådet Alexander Ojanne (S) i Stockholms stad beskriver situationen som alarmerande.

”Vi blev bestörta och begärde ut listan för att få reda på om vi hade några placeringar på några av dessa hem,” säger Ojanne till media.

Polisen vägrade initialt att lämna ut informationen med hänvisning till sekretess. Myndigheten motiverade sitt beslut med att de inblandades personliga integritet behövde skyddas och att ett utlämnande kunde äventyra framtida brottsutredningar. Detta ledde till en utdragen juridisk process där Stockholms stad kämpade för att få tillgång till informationen.

HVB-hem (Hem för vård eller boende) spelar en central roll i det svenska sociala skyddsnätet. De tar emot barn och ungdomar som av olika anledningar inte kan bo hemma, exempelvis på grund av missbruk, psykisk ohälsa eller andra sociala problem. Att personer med kriminella kopplingar driver sådana verksamheter väcker naturligtvis stor oro.

Polisen Peter Allheim uttalade sig kraftfullt i samband med rapportens publicering: ”Vi placerar barnen i en miljö som gör att de sannolikt kommer ut i sämre skick efter tiden på HVB.”

Nu när listan äntligen nått Stockholms stad är frågan vilken praktisk nytta den kan göra. Ojanne uttrycker frustration över den långa väntetiden och påpekar att informationen nu kan vara inaktuell.

”Det är ju en två år gammal ögonblicksbild. Huvudmän kanske har bytts ut. Personal kan ha slutat. Det är bättre att ha listan än att inte ha den, men det är väldigt synd att det skulle behöva ta så lång tid,” säger han till Dagens Nyheter.

På grund av den strikta sekretessen som omgärdar listan är Ojanne försiktig med att kommentera dess specifika innehåll. Han uttrycker dock stark kritik över att majoriteten av de utpekade bolagen fortfarande bedriver verksamhet trots avslöjandena.

”Det mest upprörande är att majoriteten av de här bolagen fortfarande bedriver verksamhet. Från regeringen och socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvalls sida så var det tydligt att de här hemmen skulle stänga,” säger Ojanne.

Problemet med oseriösa aktörer inom välfärdssektorn har varit en het politisk fråga under flera år. Kritiker menar att bristande kontroll och uppföljning har skapat utrymme för oseriösa aktörer att etablera sig inom vårdsektorn, där de kan erhålla betydande offentliga medel utan att leverera den kvalitet som förväntas.

Socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall har till Ekot understrukit att regeringens linje är tydlig: oseriösa aktörer ska bort från marknaden och hem som inte håller hög kvalitet ska stängas. Hur detta ska genomföras i praktiken återstår dock att se, särskilt med tanke på de juridiska utmaningar som den aktuella processen belyser.

Frågan om HVB-hem med kriminella kopplingar väcker också större frågor om tillsynen av välfärdssektorn i allmänhet. Inspektionen för vård och omsorg (IVO) har tidigare kritiserats för att inte ha tillräckliga resurser för att effektivt granska alla verksamheter.

För landets kommuner återstår nu det komplicerade arbetet med att säkerställa att barn och ungdomar inte placeras hos oseriösa aktörer, samtidigt som de måste navigera i ett system där fullständig information om verksamheternas bakgrund inte alltid är lättillgänglig.