Stor undersökning visar att många flickor mår dåligt

Ny undersökning visar: Minskad narkotikaanvändning bland unga i Stockholms län – men alkoholkonsumtionen ökar

Den årliga Stockholmsenkäten, som sedan 1970-talet kartlagt ungas levnadsvanor i huvudstadsregionen, visar i årets upplaga på en glädjande trend när det gäller narkotika. Samtidigt rapporteras en oroväckande ökning av alkoholkonsumtionen, särskilt bland unga kvinnor.

Undersökningen, som initierats av Stockholms stad, vänder sig till elever i årskurs nio och årskurs två på gymnasiet. Den ger en bred bild av allt från droganvändning och kriminalitet till psykisk hälsa och skärmtid. I år har 37 744 elever från hela Stockholms län deltagit i enkäten.

Lägsta narkotikasiffrorna på decennier

Resultaten visar att användningen av narkotika bland ungdomar nu är den lägsta sedan mätningarna startade. Detta trots att samhällsdebatten ofta målar upp en bild av en allt mer lättillgänglig drogmarknad. Jonas Melinder, utvecklingsledare på Länsstyrelsen Stockholm med ansvar för frågor som rör alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel, kommenterar paradoxen.

– Det finns signaler från olika håll i samhället om att narkotikan är allt mer tillgänglig och billigare. Men det är inget som vi ser bland de som går i nian och tvåan på gymnasiet, säger han.

Även användningen av lustgas har minskat markant bland ungdomarna och uppges nu i princip ha upphört.

Ökad alkoholkonsumtion bland flickor

Den positiva trenden för narkotika motverkas dock av en ökad alkoholkonsumtion, som nu vänder uppåt efter en längre tids nedgång. Ökningen är särskilt tydlig bland flickor i gymnasieåldern, där allt fler uppger att de dricker sig berusade.

Alexander Ojanne (S), social- och trygghetsborgarråd i Stockholms stad, uttrycker en tydlig oro över utvecklingen.

– Kalla mig tråkborgarråd, men jag tycker att vi har ett ansvar att föra en politik som minskar drickandet bland unga, säger han.

Könsskillnader i psykisk ohälsa kvarstår

En annan ihållande utmaning som enkäten belyser är den psykiska ohälsan, där det finns en tydlig könsskillnad. En stor andel flickor upplever ångest och nedstämdhet, och drygt hälften av dem känner sig mycket eller extremt stressade av skolarbetet. Motsvarande siffra bland pojkar är omkring en fjärdedel.

Kajsa Lönn Rhodin, utvecklingsledare på Länsstyrelsen Stockholm, pekar på sociala medier som en möjlig bakomliggande faktor.

– En bidragande orsak skulle kunna vara att flickor ägnar betydligt mer tid åt sociala medier där de översköljs av krav och svåruppnådda ideal. Killar tillbringar också mycket tid framför sina skärmar, men deras flöden är så olika, säger hon.

Skärmtid och fysisk aktivitet

Enkätsvaren visar att hela 70 procent av både flickor och pojkar anser att de spenderar för mycket tid framför skärmar. Lönn Rhodin lyfter även fram en annan betydelsefull faktor som kan kopplas till måendet: fysisk aktivitet. Forskning visar att regelbunden motion har en positiv effekt på psykiskt välbefinnande, och här framkommer tydliga skillnader. Flickor på både högstadiet och gymnasiet uppger att de tränar betydligt mindre än pojkar, ofta med hänvisning till tidsbrist.

– Det kanske i sin tur hänger ihop med den ökande pressen och stressen som inte bara finns i skolan utan också i sociala medier. Man ska se ut på ett visst sätt och man ska ha en hudvårdsrutin som tar hur lång tid som helst, säger hon.

Skillnader mellan kommuner

Enkäten visar också på tydliga socioekonomiska skillnader mellan kommunerna i länet. I kommuner med bättre socioekonomisk status är konsumtionen av både alkohol och narkotika högre bland ungdomarna.

Frågetecken kring pojkars mående

Slutligen påpekar Lönn Rhodin att det kan finnas ett mörkertal när det gäller pojkars psykiska ohälsa. Hon menar att undersökningarna kanske inte fullt ut lyckas fånga upp hur killar mår, då det finns normer kring hur de förväntas prata om känslor.

– Vi vet att det finns skillnader i normer när det gäller hur killar pratar om känslor. De kanske blir utagerande istället eller så tar det sig andra uttryck, säger hon.