Svenskar som flyr storstäder: ”Letar efter ett lagom liv”

Drömmen om att lämna storstaden och flytta till landsbygden finns hos många svenskar. Men när det väl är dags att packa flyttlasset väljer de flesta en annan väg än den idylliska stugan på landet. Ny forskning från Umeå universitet visar att de allra flesta som lämnar storstäderna i själva verket flyttar till en närliggande kommun, inte till avlägsna landsbygdsorter.

Sarper Neyse, doktorand på institutionen för geografi vid Umeå universitet, har undersökt varför människor väljer att lämna storstäder, hur deras liv förändras efter flytten och vilka faktorer som avgör om de stannar kvar på sina nya hemmaorter. Hans forskning utmanar den gängse bilden av att människor helt enkelt flyr storstaden för ett helt nytt liv på landsbygden.

”Städer ses som platser för tillväxt, medan landsbygden ofta beskrivs som områden med nedgång och avfolkning”, säger Sarper Neyse. ”Jag blev nyfiken, om storstadsregioner antas erbjuda de bästa möjligheterna, varför väljer då fortfarande många människor att lämna dem?”

Forskningens resultat visar att flyttmönstret är betydligt mer komplext än en enkel flykt från urban miljö. Istället söker många efter något som kan beskrivas som ”lagom” – en balans mellan storstadens möjligheter och ett lugnare vardagsliv. En mindre ort kan erbjuda mer meningsfulla arbetsuppgifter och mindre stress, även om storstaden ofta lockar med högre lön och fler karriärvägar.

Statistiska centralbyrån undersökte 2023 svenskarnas flyttmönster och fann tydliga belägg för att de flesta inte flyttar särskilt långt. Hela 57 procent av dem som lämnar storstäder flyttar till en pendlingskommun i närheten, medan 18 procent väljer en större stad längre bort. Endast en mindre andel tar steget hela vägen till landsbygden.

Statistiken visar tydliga regionala mönster. Utflyttare från Stockholms stad hamnade främst i närliggande kommuner som Huddinge, Solna och Nacka. Från Skellefteå gick flytten oftast till Umeå, Stockholm och Luleå. I Eda i Värmland flyttade flest till Arvika, Karlstad och Årjäng. Mönstret är tydligt – människor väljer att bo nära den stad de lämnar, sannolikt för att behålla kontakten med vänner, familj och arbetsmarknad.

Det finns förstås undantag från regeln. Familjen Obitz från Stockholm, som flyttade till byn Kaxås i Jämtland, representerar den mer drastiska förändringen som många drömmer om men få genomför. ”Många av våra vänner kunde inte ens i sin vildaste fantasi tro att det här skulle hända, de var i chock”, berättade Erik Obitz för DN i januari 2023.

Sarper Neyse själv har personlig erfarenhet av storstadens för- och nackdelar. Han har bott i storstäder som Istanbul och Barcelona innan han flyttade till Umeå. ”Utelivet i stora städer är inget för mig längre”, säger han.

Hans forskning pekar på flera viktiga insikter för regionalpolitiken. En avgörande upptäckt är att många kommuner fokuserar på att locka nya invånare, men glömmer bort att satsa på det som får folk att stanna kvar långsiktigt.

”Människor blir kvar först när hela livspusslet fungerar över tid så som jobb, boende, skola och vänner”, förklarar Neyse.

Han menar att skräddarsydda lösningar behövs för olika typer av orter – storstäder, mellanstora kommuner och landsbygd har alla olika förutsättningar och behöver därför olika typer av satsningar. Grundläggande tjänster måste anpassas efter varje orts specifika situation.

En särskild utmaning är att locka unga vuxna till mindre orter. Många nyutexaminerade söker sig till storstadsområdena där universiteten finns. Neyse föreslår att regionala myndigheter bör samarbeta bättre med universiteten för att göra det mer attraktivt för nyutexaminerade att etablera sig på andra orter efter studierna.

Forskningen visar att det inte finns några enkla lösningar på utmaningen med regional obalans och avfolkning av landsbygden. Drömmen om lantlivet lever kvar hos många, men när det kommer till kritan väljer de flesta en mer pragmatisk väg – nära nog storstaden för att kunna dra nytta av dess möjligheter, men tillräckligt långt bort för att få mer utrymme, lägre kostnader och ett lugnare tempo i vardagen.