Svenske generalen: USA:s militärer står bakom Nato

I säkerhetspolitikens turbulens står Danmark, när USA uttrycker intresse för Grönland. Uttalanden från den amerikanska sidan har skapat oro bland bedömare som menar att denna splittring riskerar att skada Natos sammanhållning och trovärdighet.

I en uppmärksammad intervju med New York Times deklarerade Donald Trump att han vill att USA ska äga Grönland och undvek att tydligt svara på vad som prioriteras högst – att bevara Nato eller att ta över Grönland. ”Det kan bli ett val”, sade Trump till tidningen, en formulering som skapat vågor i de nordiska säkerhetspolitiska kretsarna.

Sveriges näst högste militär, försvarsstabschefen Carl-Johan Edström, följer utvecklingen noga. När han får frågan om hur mycket han litar på att USA ställer upp och försvarar allierade i Europa, är hans svar tydligt.

”För mig är svaret enkelt. Vi har ett fortsatt starkt militärt samarbete bilateralt med USA. Det har aldrig sviktat. Vi kommer att genomföra ganska många övningar och samövningar nästa år med USA”, förklarar Edström. Han hänvisar till sitt besök i USA i december där han samtalade med den näst högsta chefen i den amerikanska försvarsmakten, som bekräftade USA:s fortsatta stöd för Nato och vikten av en stark transatlantisk länk.

När det gäller Trumps kontroversiella uttalanden om Grönland är Edström försiktig med att göra politiska bedömningar, men betonar två viktiga aspekter: ”Allt som tar blickarna från Ryssland eller Ukraina är dåligt. Våra blickar ska vara riktade österut. Det är därifrån det riktiga hotet kommer.”

Han påminner också om Natos fundamentala syfte: ”Natos främsta syfte är att upprätthålla territoriell integritet och nationell suveränitet. Jag förutsätter att samtliga allierade i Nato fortsatt står bakom detta.”

Trots turbulensen kring uttalandena ser Edström positivt på Natos utveckling. Han noterar att alliansen har genomgått en betydande förändring i sin operativa planering och sina beredskapssystem. ”Nato har växlat upp genom att ganska radikalt ha förändrat hela sin operativa planering, sina beredskapssystem och genom att säkerställa att man verkligen genomför aktiviteter för avskräckning och försvar där det behövs, över tid”, säger han.

Edström betonar att Nato har återgått till sin kärnverksamhet efter år av fokus på terrorismbekämpning och internationell krishantering. Detta stämmer väl överens med den vision han hade för alliansen när Sverige blev medlem.

När diskussionen övergår till det potentiella hotet från Ryssland, är Edström tydlig med att Moskva ser sig i konflikt med väst på ett långsiktigt och strategiskt plan. ”Vi vet att man vill pröva vår sammanhållning. Vi vet att om Ryssland ser ett tillfälle så kommer de att ta det”, förklarar han.

Edströms recept för att möta detta hot är entydigt: ”Det mest effektiva sättet att förhindra det är att genomföra avskräckningsaktiviteter mot Ryssland. Att visa styrka och samtidigt rusta upp. De lyssnar inte på ord. De lyssnar bara på handlingar.”

Samtalet berör även praktiska utmaningar inom den svenska försvarsmakten, särskilt byråkratiska hinder vid materielinköp. På P7 i Revingehed har man rapporterat om komplicerade processer där det kan krävas upp till sex beslutssteg för att köpa en enkel surfplatta.

”Det är ju för mycket”, medger Edström. Han förklarar att försvarsmakten fortfarande anpassar sig från strukturer utformade för en krympande organisation med strikt ekonomisk kontroll, till dagens behov av snabba beslut och ökad kapacitet.

När det gäller framtiden är Edström inte särskilt optimistisk. ”Jag tror tyvärr inte att vi kommer ut ur 2026 med en speciellt mycket säkrare omvärld än den vi har i dag. Det kan bli en försämrad utveckling”, säger han och pekar på att den regelbaserade världsordningen är under attack.

Samtidigt ser han styrkan i Sveriges Nato-medlemskap: ”Nato är starkare än Ryssland.” Det ger en viss trygghet i en allt mer osäker omvärld.

På söndag inleds Folk och försvars rikskonferens, Sveriges största samling för diskussioner om säkerhetspolitik, försvar och krisberedskap. Konferensen, som grundades 1940 och hålls i Sälen sedan 1993, samlar cirka 350 deltagare under tre dagar, däribland kungen, statsminister Ulf Kristersson och Natos överbefälhavare Alexus G. Grynkewich.