Sverige behöver ingenjörer – studenter får inga sommarjobb

Sean Banegas, 20 år och civilingenjörsstudent vid Lunds tekniska högskola, började redan i vintras sin jakt på sommarjobb. Med ett systematiskt upplägg i Excel, där han höll reda på företag och när de skulle publicera sina lediga tjänster, kontaktade han proaktivt ansvariga på företagen innan han skickade in sina ansökningar.

Trots sina idoga ansträngningar och kontakter med cirka 40 teknikföretag, både stora och små, har han inte erbjudits ett enda sommarjobb. ”Det känns så klart väldigt tråkigt, särskilt när man inte ens blir kallad till intervju. Det blir liksom bara stopp direkt, utan att man får visa upp någonting eller berätta vem man är”, säger han.

Hans situation är långt ifrån unik. Enligt en ny rapport från fackförbundet Sveriges Ingenjörer saknar fyra av tio ingenjörsstudenter sommarjobb. Denna utveckling står i skarp kontrast till prognoser om framtida behov av ingenjörer på den svenska arbetsmarknaden.

I början av april presenterade regeringen en satsning på den så kallade Stem-strategin, som syftar till att stärka svenska lärosäten och få fler unga att påbörja och slutföra tekniska utbildningar. Enligt en prognos från Statistikmyndigheten SCB från 2020 kommer efterfrågan på ingenjörer att öka med 35 procent fram till år 2035. Samtidigt kämpar alltså många ingenjörsstudenter för att ens komma in på arbetsmarknaden under sina studieår.

Ulrika Lindstrand, förbundsordförande på Sveriges Ingenjörer, ser allvarligt på situationen. ”Det är allvarligt eftersom många tyvärr hoppar av sina utbildningar. Då är det viktigt för motivationen att känna att man får tillämpa sina teoretiska kunskaper i praktiken och se att det finns en väg ut på arbetsmarknaden”, säger hon.

Hon pekar också på de långsiktiga konsekvenserna för den svenska konkurrenskraften. ”För Sverige AB är det väldigt allvarligt, för vi behöver ingenjörer för att klara konkurrensen och den gröna omställningen i framtiden”, fortsätter Lindstrand.

Rapporten från Sveriges Ingenjörer visar ytterligare oroande siffror. Bland de ingenjörsstudenter som faktiskt lyckats skaffa sommarjobb är det bara drygt 40 procent som uppger att de fått arbete tack vare sina ingenjörsstudier. Detta innebär att endast 25 procent av de svarande i studien har ett sommarjobb som bygger på den kompetens de skaffat sig genom sina utbildningar.

”Vi har inte siffror så att vi kan presentera en lång tidsserie, men jag upplever att det har blivit svårare för ingenjörsstudenter att hitta sommarjobb. De allra flesta får ha andra jobb för att klara sin försörjning över sommaren helt enkelt”, konstaterar Lindstrand.

Sean Banegas har snart avslutat första året av sin utbildning. Han gick idrottsgymnasium och spelade ishockey, men bestämde sig för att bli ingenjör redan som tioåring. ”Jag har alltid tyckt att det är kul att plugga och lära mig saker. Mamma talade väldigt väl om civilingenjörer och jag fick alltid höra att en civilingenjör löser problem. Jag såg en stor charm i det”, berättar han.

Van vid ett högt tempo med både hockeyträningar och intensiva studier, säger Banegas att han inte skulle stå ut med att gå sysslolös en sommar. Hans lösning blev att satsa helhjärtat på ett eget projekt som han startat tillsammans med en vän och kursare från högskolan.

Projektet ska bli en startup med namnet Hydro Vault. Idén går ut på att lagra energi på ett hållbart och miljövänligt sätt genom att använda små vattenkraftverk, pumpsystem och dammar för lantbrukare. Tillsammans med Vilmer Ekberg har Banegas fått stipendier från ett program som heter Leapfrog.

”Det kommer att bli ett heltidsjobb under sommaren att arbeta med det här projektet och då kan vi ta ut stipendiepengarna som lön”, säger Banegas.

Även om han ser fram emot att satsa på projektet, framhåller han att han ser allvarligt på svårigheten att hitta ett traditionellt sommarjobb. Trots att han lade ner mycket tid på att söka arbeten, jobbar extra för Sveriges Ingenjörer och kan visa upp stipendier och ett eget projekt, lyckades han inte få jobb. ”Det säger något om hur tuff arbetsmarknaden är just nu”, konstaterar han.

Ulrika Lindstrand tror att det finns en stor osäkerhet bland arbetsgivare på de stora teknikföretagen. ”Det är svårt att säga om det beror på att AI börjar slå igenom eller om det handlar om världsläget och konjunkturen i stort, men vi ser att både i Sverige och i våra grannländer blir det svårare för juniora ingenjörer att få sitt första jobb”, avslutar hon.

Situationen pekar på en paradox på den svenska arbetsmarknaden: samtidigt som prognoser visar på ett växande behov av ingenjörer i framtiden, möter dagens studenter en alltmer utmanande väg in i yrkeslivet.