Telefonbedrägerierna ger allt mindre pengar till de kriminella

Den kriminella ekonomin växer – men bedrägerierna minskar

Den så kallade kriminella ekonomin i Sverige har vuxit kraftigt enligt rapporten ”Svarta siffror” som publicerades för en månad sedan av Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi (ESO). Uppskattningar visar att den kriminella ekonomins totala omsättning uppgår till minst 352 miljarder kronor per år i Sverige, vilket är en fördubbling jämfört med tidigare beräkningar.

Av denna summa utgör bedrägerier mot privatpersoner en mindre del, drygt sex miljarder kronor under fjolåret. Antalet anmälda bedrägerier ökade med en procent, motsvarande 2 580 anmälningar, jämfört med föregående år.

I en tid när antalet skjutningar har minskat har polisens fokus börjat skifta mot de kriminella nätverkens finanser. Den organiserade brottslighetens brottsvinster som tränger in i den legala ekonomin har lett till nya direktiv från regeringen, och polisen har lanserat en ”nationell aktion mot toppaktörer bakom storskaliga bedrägerier”.

– Det är ett ganska stort systemhot vi ser. Det är möjligt att vända trenden men det kräver en sense of urgency, säger regionpolischefen i Västsverige, Hampus Nygårds.

Trots att den kriminella ekonomin växer visar färska siffror att brottsvinsterna från anmälda bedrägerier och ”vishing” (telefonbedrägerier) faktiskt minskar. Polisens statistik över brottsvinster från bedrägerier visade en ökning år för år med en topp på 7,5 miljarder kronor 2023, men föll under 2024 till 6,3 miljarder.

Enligt ESO-rapporten omsätter telefonbedrägerier omkring 425 miljoner kronor per år, medan polisen angett en något lägre siffra för 2025: 302 miljoner kronor. Dessutom visar polisens underlag att vinsterna per brott från bluffsamtal och sms har en fortsatt fallande trend sedan 2022 – från i genomsnitt 95 200 kronor per fullbordat bedrägeri för fyra år sedan till 37 800 kronor i fjol.

Nyligen gick polisen ut med en varning för en ny våg av bedrägerier som främst riktar sig mot äldre personer.

– Det är så lätt att tänka att jag själv inte skulle låta mig luras, men så åker man dit ändå, säger Anna Linttula, chef för polisens kontaktcenter i region Väst.

Före jul genomförde polisen en informationskampanj i sociala medier med kända profiler som artisten Lotta Engberg och fotbollsprofilen Janne Andersson, som uppmanade allmänheten att ”våga vara otrevlig – det kan rädda dig från att bli lurad.” Polisen har också delat ut varningslappar som folk kan sätta upp på sin dörr.

Alexander McQueen, operativ koordinator för Kriminell ekonomi, tror att minskningen i brottsvinster beror på ”den tröghet att föra över pengarna som vi skapat med bankerna”.

– Men vi får akta oss för att bara prata bedrägerier. Det tjänar inget till om vi bara flyttar brotten till andra typer utan vi måste överlag minska antalet gärningspersoner, säger McQueen.

Svenska bankföreningen tar åt sig äran för den positiva utvecklingen.

– Det är bankernas åtgärder som gett det här resultatet. Ja, telefonoperatörerna har gjort vissa saker och polisen har gripit en del. Men jag skulle säga att det här bygger på de åtgärder som vi presenterade för regeringen och beslutades om i maj 2024, säger Peter Göransson vid bankföreningen.

De åtgärder som bankerna infört handlar om beloppsgränser, möjligheter till dubbelsignering och fördröjning av överföringar. Dessa förändringar har dock inte kommit utan klagomål från konsumenter.

– Vi får ju höra varför ska det vara så krångligt att köpa en bil eller båt för 35 000 kronor, varför kan man inte bara swisha pengarna? Varför måste jag förklara mig för banken?, säger Peter Göransson.

Polisen vill se ytterligare samarbete i framtiden.

– Vi hade gärna haft mer öppna vägar även till bankerna med snabb delning av information, inte bara mellan myndigheter, säger Alexander McQueen.

Bankföreningen pekar dock på flera juridiska hinder för detta. Ett steg i rätt riktning är det finansiella underrättelsecentret (Finuc) som började inrättas förra våren och ska vara färdigutbyggt i slutet av nästa år. Centret, där polisen, Ekobrottsmyndigheten, Skatteverket och bankerna ingår, är placerat på Kungsholmen i Stockholm.

– Där finns sekretessbrytande möjligheter, säger Peter Göranson vid bankföreningen, och ser detta som ett led i ett mer långsiktigt arbete mot bedrägeribrottsligheten.