UD-diplomat åtalas för grov obehörig befattning med hemlig uppgift

I Sverige greps en UD-diplomat i 60-årsåldern en söndagsmorgon i maj förra året. Samma morgon slog Säkerhetspolisen, förklädda till brevbärare, till mot en villa i Mellansverige där de grep en kurdisk politiker med ledande roll i det syrisk-kurdiska partiet PYD.

Nu står UD-diplomaten åtalad för grov obehörig befattning med hemlig uppgift. Enligt åtalet har mannen olagligen tagit med sig hemliga handlingar både till sin bostad och sitt fritidshus.

”Det är mycket känsliga handlingar med hemliga uppgifter. De påträffades på platser där de helt enkelt inte ska befinna sig”, säger Mats Ljungqvist, senior åklagare, till Dagens Nyheter.

Enligt åklagarens uppgifter fick mannen tillgång till dokumenten genom tidigare arbetsuppgifter på Regeringskansliet. Han ska sedan utan tillstånd ha tagit med sig dokumenten hem och ”gjort dem till sina egna”. Handlingarna upptäcktes under husrannsakan.

När DN frågar om vilken typ av dokument det handlar om, svarar Ljungqvist att själva menbedömningen av handlingarna är hemligstämplad, vilket gör att han inte kan ge några detaljer om innehållet.

Intressant nog saknas den ursprungliga brottsmisstanken och kopplingen till den kurdiska politikern helt i åtalet. Den delen av förundersökningen avslutades i fredags. Enligt åklagaren hittades en handling innehållande hemlig information i kurdpolitikerns hem, men utredningen har inte kunnat fastställa när eller hur handlingen hamnat där. Därför har den delen av utredningen lagts ned.

Brottet grov obehörig befattning med hemlig uppgift avser situationer där någon utan behörighet hanterat information som kan skada Sveriges säkerhet om den röjs. Detta kan inbegripa spridning eller vidarebefordran av känslig information. För en fällande dom krävs att personen förstått att uppgifterna är hemliga men ändå hanterat dem obehörigt. Däremot behöver personen inte ha haft för avsikt att skada Sveriges säkerhet eller gynna främmande makt. Straffet kan uppgå till fyra års fängelse.

UD-diplomaten nekar till anklagelserna.

Parallellt med denna utredning pågår en annan förundersökning med koppling till Utrikesdepartementet. I maj genomförde Säkerhetspolisen en insats mot en lägenhet i centrala Stockholm där ytterligare en UD-diplomat i 50-årsåldern greps, misstänkt för spioneri. Efter några dagar i häkte försattes mannen på fri fot, och samma vecka hittades han död. Enligt åklagaren finns ingen koppling mellan spioneriutredningen och förundersökningen mot den kurdiska politikern och den andra UD-diplomaten.

Dessa händelser inträffade bara några dagar innan den svenska journalisten Joakim Medin släpptes från ett turkiskt fängelse, vilket har lett till spekulationer om att gripandena skedde på begäran av Turkiet. Detta har åklagare Mats Ljungqvist bestämt tillbakavisat.

När DN frågar om det kunde framstå som att myndigheterna först grep in och sedan letade efter något som kunde leda till åtal, svarar Ljungqvist: ”Den kritiken är helt grundlös. Det händer ibland när man gör husrannsakan att man kanske hittar narkotika eller vapen. Om vi nu hittade hemliga handlingar, ett brott som kan ge upp till fyra års fängelse. Om vi inte skulle utreda en sådan omständighet skulle i sig kunna vara grovt tjänstefel. Det finns helt enkelt ingen juridisk grund att inte öppna upp en förundersökning när man påträffar den här typen av material.”

Händelserna har väckt stor uppmärksamhet i Sverige, särskilt med tanke på att de inträffade under en känslig period i svensk utrikespolitik. Sveriges Nato-ansökan var under denna tid föremål för förhandlingar, och relationerna med Turkiet var särskilt ansträngda. Den diplomatiska och säkerhetspolitiska kontexten gör att fallet följs med stort intresse, både nationellt och internationellt.

Dagens Nyheter har sökt Regeringskansliet, den åtalade UD-diplomaten samt hans försvarsadvokat för kommentarer.