Under de senaste veckorna har invånarna i Uppsalaområdet kunnat skåda en ovanligt stor mängd bladlöss i luften. Forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) bekräftar nu att det rör sig om en explosionsartad ökning, särskilt av arten plommonbladlus. Enligt Mats Jonsell, forskare och lektor i skogsentomologi vid SLU, är fenomenet direkt kopplat till sommarens gynnsamma väderförhållanden.
– Det är otroligt mycket bladlöss just nu. På vissa ställen, när man cyklar, får man hålla munnen stängd och helst skydda ögonen med glasögon. Det är inte överallt, men i dag har det blåst lite vilket underlättar deras spridning, säger Jonsell.
Bladlössens närvaro är inte bara en visuell olägenhet för Uppsalaborna. För lantbruket innebär massförekomsten en reell risk, då lössen kan orsaka skador på grödor. SLU driver sedan flera år ett nationellt övervakningsprogram med hjälp av fällor som samlar in bladlöss för att bedöma populationernas storlek. Syftet är att kunna varna lantbrukare i tid så att de kan vidta bekämpningsåtgärder innan skörden hotas.
– Vi övervakar framför allt havrebladlusen, eftersom den kan ställa till problem i spannmålsodlingar. Den sätter sig på havren och andra grödor och suger på bladen, vilket försvagar plantorna. När mängderna är stora går vi ut med varningar så att odlarna kan agera, förklarar Jonsell.
Den art som nu svärmar över Uppsala är dock en annan. Enligt Jonsell rör det sig sannolikt om plommonbladlusen, en art som lever på plommonträd och närbesläktade växter under hela året. Till skillnad från havrebladlusen är den inte primärt ett hot mot jordbruket, men dess massuppträdande i stadsmiljö väcker ändå frågor om vad som ligger bakom.
– Det är lite svårt att säga exakt varför de väljer just dessa platser. De finns överallt nu, inte bara kring plommonträd. Men det är en naturlig del av deras livscykel att sprida sig under sensommaren och tidig höst, säger han.
En viktig aspekt av bladlössens biologi är deras snabba reproduktion. Under gynnsamma förhållanden kan populationerna växa exponentiellt, vilket förklarar den explosionsartade ökningen. Sommarens värme och tillgång på lämpliga värdväxter har skapat idealiska förutsättningar.
Frågan är hur länge denna massförekomst kommer att bestå. Enligt Jonsell kan bladlusens öde avgöras redan under vintern. Om vädret blir milt och fuktigt kan en stor del av äggen överleva, vilket innebär att nästa års populationsstorlek redan är delvis bestämd.
– Det kommer att finnas rätt så mycket löss i början av nästa säsong om det inte går ohyggligt dåligt för dem under vintern. Men vanligtvis brukar utbrotten krascha ganska snart, även om potentialen för en fortsatt hög förekomst finns, säger Jonsell.
Mats Jonsells arbete vid SLU är en del av ett bredare forskningsfält kring insekters påverkan på ekosystem och jordbruk. Genom att förstå bladlössens populationsdynamik kan forskare bidra med kunskap som hjälper både lantbrukare och trädgårdsägare att hantera framtida angrepp.
För Uppsalaborna som just nu kämpar med att hålla bladlössen borta från ansiktet, kan trösten vara att fenomenet är tillfälligt. Men exakt hur länge det varar, och hur allvarligt det blir, beror på faktorer som väderlek och naturliga fiender – något som forskarna fortsätter att följa noga.
