USA:s missnöje med flera Nato-länder dominerade agendan när alliansens utrikesministrar samlades i Helsingborg. Inför det stora toppmötet i Ankara under sommaren står flera pressande säkerhetspolitiska frågor på bordet, men den amerikanska kritiken mot medlemsländer som nekat USA tillgång till militärbaser har kommit att ta stor plats i diskussionerna.

Amerikanska utrikesministern Marco Rubio var tydlig i sitt budskap redan innan avresan till Helsingborg. Han underströk att president Trumps administration är djupt besviken på delar av Nato-alliansen just nu. Rubio menade att få kommer att bli överraskade när de får höra hur frustrerade USA och presidenten är över den bristande samarbetsviljan från vissa medlemsländer.

Den amerikanska kritiken handlar främst om att flera europeiska Nato-medlemmar har sagt nej till amerikanska förfrågningar om att använda militärbaser på deras territorium. Detta har skapat spänningar inom alliansen och väckt frågor om solidaritet och samarbete mellan medlemsländerna. Enligt uppgifter är det särskilt länder som Spanien och Italien som stått i centrum för det amerikanska missnöjet.

Sveriges utrikesminister Maria Malmer Stenergard bekräftade att hon noterat presidentens och den amerikanska administrationens frustration. Hon välkomnade att frågan diskuteras öppet och ärligt mellan allianspartnerna, men uttryckte samtidigt en förhoppning om att fokus kan flyttas framåt mot konstruktiva lösningar.

När Malmer Stenergard fick frågan om den amerikanska kritiken är rimlig var hon dock tydlig i sitt svar. Hon påpekade att USA inte konsulterat med berörda Nato-länder innan beslut fattades, vilket satte de europeiska medlemmarna i en svår sits. Genom att ställa länderna inför ett fullbordat faktum blev det enligt den svenska utrikesministern svårt att bidra på det sätt som kanske annars hade varit möjligt.

Malmer Stenergard betonade att frågan främst bör hanteras bilateralt mellan USA och de berörda länderna, snarare än att bli en bred allianskonflikt. Hon underströk samtidigt Sveriges vilja att vara konstruktiv och bidra till att upprätthålla fri sjöfart, särskilt i strategiskt viktiga områden som Hormuzsundet. Den fria handelsvägen genom sundet är avgörande för den globala handeln och har stor betydelse för den internationella ekonomin.

Natos generalsekreterare Mark Rutte kommenterade också den amerikanska kritiken under mötet i Helsingborg. Rutte, som besökte Vita huset i april och då träffade president Trump, utrikesminister Rubio och försvarsminister Pete Hegseth, bekräftade att han tydligt kunde känna den amerikanska frustrationens djup under besöket.

Generalsekreteraren var samtidig noga med att poängtera att de europeiska medlemsländerna har hört Washingtons budskap. Han lyfte fram att flera länder faktiskt har öppnat upp för amerikansk militär närvaro och operationer från deras territorium. Rumänien, Bulgarien och Grekland nämndes som exempel på länder som lever upp till amerikanska förväntningar genom att tillåta USA att använda baser för militära operationer.

Rutte:s kommentarer antyder en splittring inom Nato där vissa medlemsländer är mer benägna att tillmötesgå amerikanska önskemål medan andra håller emot. Detta skapar en ojämn fördelning av bördor och ansvar inom alliansen, något som riskerar att undergräva sammanhållningen.

Spänningarna kommer vid en tidpunkt då Nato står inför flera stora utmaningar. Den globala säkerhetsläget är ansträngt med pågående konflikter och geopolitiska maktskiften som kräver en enad och handlingskraftig allians. Inför toppmötet i Ankara under sommaren blir det avgörande hur medlemsländerna hanterar de interna meningsskiljaktigheterna samtidigt som de måste presentera en samlad front utåt.

Frågan om basåtkomst och militärt samarbete är känslig då den rör nationell suveränitet och inrikespolitiska hänsyn i de enskilda medlemsländerna. Samtidigt bygger Natos kollektiva säkerhet på principen om ömsesidig solidaritet och samarbete, vilket gör dessa spänningar särskilt problematiska för alliansens framtida funktion.