V-veteranen: Norlén borde få sitta kvar

Riksdagen samlas måndagen den 28 september för sitt första sammanträde efter valet. Då ska talman och tre vice talmän väljas för mandatperioden 2026–2030. Eftersom de rödgröna partierna har fått majoritet och Socialdemokraterna blivit största parti talar mycket för att posten går till en socialdemokrat. Den senaste socialdemokraten som innehade talmansposten var Urban Ahlin, som satt mellan 2014 och 2018.

Andreas Norlén (M) har varit talman sedan 2018 och har varit populär. Han valdes i samband med den komplicerade regeringsbildningen efter valet 2018, då det politiska läget var mycket låst. Det finns nu röster som vill att han ska sitta kvar, även från vänster. En av dem är Ulla Andersson, tidigare ekonomisk-politisk talesperson, vice gruppledare och riksdagsledamot för Vänsterpartiet. Hon var under sin tid i rikspolitiken med om en och annan förhandling. Hon lämnade riksdagen 2021 och är i dag regionråd i opposition i Gävleborg.

I veckan skrev Andersson på X att hon tycker att de ska behålla Andreas Norlén som talman. ”Förutom att han klarat det väl så vore det en bra signal i detta splittrade politiska landskap”, skrev hon. Själv säger hon att det är en personlig uppfattning och att hon inte stämt av med någon. Vid omröstningen lär det bli ”väldigt mycket partilinjer”. – Det vore konstigt annars, säger hon.

Talmansposten är central i svensk parlamentarism. Talmannen leder riksdagens arbete och har en nyckelroll när en ny regering ska bildas. Under övergångsperioden efter valet fortsätter Norlén som talman. Efter att statsminister Ulf Kristersson (M) avgått har Norlén börjat träffa partiledare för att förbereda regeringsbildningen. Den sittande regeringen sitter kvar som övergångsregering tills en ny statsminister är utsedd.

När riksdagen har valt en ny talman är det den personen som tar över arbetet. Uppdraget innebär att ge en eller flera partiledare i uppdrag att undersöka möjligheterna att bilda en regering med stöd i riksdagen. Därefter föreslår talmannen en statsminister. Sveriges system bygger på negativ parlamentarism: kandidaten godkänns om inte fler än hälften av ledamöterna röstar nej. Talmannen har fyra försök på sig; om samtliga misslyckas väntar extra val. Den godkända statsministern kan därefter utse sina statsråd.

Statsvetaren Erik Wångmar sade på torsdagen att man inte helt kan utesluta att en socialdemokratisk talman ger S-ledaren en fördel, till exempel mer tid innan en statsministeromröstning. Andersson håller med om att det kan vara så, men hon tror att en talman som tar sitt ämbete på allvar ändå ser till ansvaret.

Andersson vill inte kommentera hur Vänsterpartiet bör agera i regeringsförhandlingarna. Däremot tycker hon att Centerpartiet och V borde prata med varandra. Centerpartiet har dragit en röd linje mot en regering med V, medan V har sagt nej till att stödja en regering där partiet inte ingår. Den låsningen lär bli en av de svåraste frågorna i regeringsbildningen. ”Man har ett ansvar som politiskt parti att försöka finna lösningar. Då sätter man sig ner tillsammans”, säger Andersson.

Vänsterpartiet ökade med 1,7 procentenheter i riksdagsvalet jämfört med förra valet och fick 8,4 procent. Andersson härleder framgången till att partiet har varit ute och pratat med människor, framför allt med dem som känt sig drabbade eller oroade av Tidöpartiernas utvisningspolitik. Med Tidöpartierna avses Moderaterna, Kristdemokraterna, Liberalerna och Sverigedemokraterna, som samarbetat genom Tidöavtalet under den förra mandatperioden.

Efter valet har företrädare för Sverigedemokraterna hävdat att det var ”invandrarröster”, alltså nya svenska medborgare, som avgjorde valet. Den diskussionen kallar Andersson för rasistisk.

– Människor i förorten som har blivit motarbetade hur länge som helst, ska de inte få delta i valet och protestera mot hur de har blivit behandlade och för sina rättigheter? Men i Djursholm är det helt okej? säger hon och fortsätter:

– Jag tycker att det är fruktansvärt.