Säkerhetsexpert larmar om USA-kopplad husaffär på Grönland

Sambon till Grönlands tidigare utrikesminister Vivian Motzfeldt tog i juni i år emot 5,4 miljoner danska kronor från en amerikansk investerargrupp. Det rapporterar Weekendavisen, som var först med uppgiften. Beloppet, motsvarande cirka 8,1 miljoner svenska kronor, har använts för att finansiera ett hus i huvudstaden Nuuk. Motzfeldt var Grönlands utrikesminister från 2022 fram till i mars i år.

I ett Facebookinlägg skriver sambon att det rör sig om en vanlig investering där ett företag lånar pengar till en bostad som ska generera hyresintäkter. Han anger däremot inte vad den amerikanska investerargruppen får ut av upplägget. Det är just den bristande öppenheten som nu uppmärksammas i Danmark och på Grönland.

Nyheten är politiskt känslig. USA:s president Donald Trump har vid upprepade tillfällen antytt att USA, på ett eller annat sätt, ska ta över Grönland. Amerikanska investeringar i det grönländska samhället ses därför med skepsis av många. Investerargruppen har dessutom tidigare kopplats till den amerikanske miljardären Ronald Lauder, arvtagare till kosmetikkoncernen Estée Lauder. Lauder har pekats ut som den förste att introducera Trump för idén att köpa Grönland.

Motzfeldt var utrikesminister från 2022 till i mars i år. I januari i år reste hon tillsammans med Danmarks utrikesminister Lars Løkke Rasmussen till Vita huset för ett möte med Trumpadministrationen om Grönlands framtid. Uppgiften om sambons affär med den USA-kopplade investerargruppen ger därför händelsen en tydlig politisk dimension.

Grönland är ett självstyrt område inom Danmark, men utrikes- och säkerhetspolitik sköts till stor del från Köpenhamn. USA har sedan andra världskriget haft en militärbas vid Thule på öns nordvästra kust, och ön har länge varit viktig för Natos försvar av Nordatlanten. I takt med att isen smälter har även Kina och Ryssland ökat sina ambitioner i Arktis, vilket gör Grönland till en allt viktigare länk mellan kontinenterna.

Marc Jacobsen, lektor vid det danska Försvarsakademiens center för arktiska säkerhetsstudier, betraktar investeringen som strategisk. Han säger till TV2 att värdet av den här typen av investeringar inte nödvändigtvis ligger i den ekonomiska avkastningen, utan i de relationer och den tillgång de skapar.

– Därför är det viktigt med transparens kring relationer, villkor och förväntningar, säger han.

Även i dansk politik väcker affären reaktioner. Rasmus Jarlov, tidigare minister och debattör i försvarsfrågor, skriver på X att trycket mot grönländska politiker kommer att öka.

– Vi kan förvänta oss mer av detta när USA försöker köpa eller muta sig in i Grönland, och jag är inte säker på att vi kan räkna med att de grönländska politikerna kommer att stå emot det, skriver Jarlov.

Grönland har blivit en allt viktigare punkt på den geopolitiska kartan. Den smältande isen öppnar nya sjövägar i Arktis, och ön ligger strategiskt mellan Nordamerika och Europa. Därtill finns stora fyndigheter av sällsynta jordartsmetaller, zink och guld, råvaror som efterfrågas i både försvarsindustrin och den gröna omställningen.

Under senare år har USA visat ökat intresse för Grönland, inte minst för gruvprojekt och infrastruktur. Flera projekt har dock mött motstånd, och i den grönländska debatten finns en utbredd skepsis mot att utländska investeringar ska få för stort inflytande över öns resurser. Samtidigt är beroendet av utländskt kapital stort, inte minst i bostads- och byggsektorn.

Investeringen i Nuuks bostadsmarknad kan ses som en del av detta mönster. Det handlar om en relativt liten summa i ett större geopolitiskt sammanhang, men den illustrerar hur kapital kan skapa band mellan USA och grönländska aktörer. I ett litet samhälle som Grönland, där personliga nätverk ofta väger tungt, blir frågan om insyn och jäv därför avgörande.

Huruvida affären får politiska konsekvenser återstår att se. På Grönland, där frågan om beroendet av utländskt kapital är ständigt närvarande, har fallet redan blivit ett samtalsämne. Det lär inte vara sista gången som en privat affär med internationella förtecken väcker debatt om öns framtid.