Upphovsrätt, fotboll och ”woke”-stopp – här är ungdomsförbundens kulturpolitik

Inför nästa mandatperiod går de politiska ungdomsförbunden fram med skilda besked om svensk kulturpolitik. En rundfrågning bland åtta förbund visar att synen på kulturens plats i statsbudgeten går isär, medan flera är överens om att barn och unga ska prioriteras. Lika tydlig är splittringen i frågan om public service framtid.

Ung vänster, Grön ungdom och Sveriges socialdemokratiska ungdomsförbund (SSU) vill se större satsningar på kulturområdet. My Kårlycke, förbundsordförande för Ung vänster, menar att regeringens nedskärningar har pressat kultursektorn hårt. ”Kulturskolan borde vara gratis för alla barn”, säger hon och efterfrågar fler pedagoger för att korta köerna. Hanna Lindqvist, språkrör för Grön ungdom, påpekar att kulturens andel av statsbudgeten är liten trots att kulturen har en avgörande roll i samhället. Hon vill stärka den lokala kulturen och kulturskolan så att alla unga får lika tillgång, oavsett var de bor. SSU:s ordförande Moska Hassas beskriver Tidöregeringens kulturpolitik som ett svek och vill se avgiftsfri kulturskola, fri entré på statliga museer och stärkt folkbildning.

På den andra sidan står Moderata ungdomsförbundet (MUF), Centerpartiets ungdomsförbund (CUF), Liberala ungdomsförbundet (LUF), Kristdemokratiska ungdomsförbundet (KDU) och Sverigedemokraternas ungdomsförbund Ungsvenskarna, som inte vill öka kulturbudgeten. Douglas Thor, förbundsordförande för MUF, vill att vuxenkulturen blir mindre beroende av politiker och att barns rätt till musik, sport och en variation av kulturutövande prioriteras. Denice Westerberg, ordförande för Ungsvenskarna, säger att problemet är hur pengarna fördelas, inte hur mycket de räcker till. ”I dag slösas enorma skattemedel på provocerande samtidskonst och projekt som saknar folklig förankring”, säger hon. Hon vill i stället prioritera kulturarvet och ungas uppväxtvillkor. Hedvig Lindgren på LUF vill att skattemedel i första hand går till statens kärnuppgifter och att kulturen står fri från statligt ekonomiskt beroende. Emelie Rossheim på CUF förespråkar en mer varierad finansieringsmodell och vill prioritera civilsamhälle och folkbildning. Louise Hammargren, förbundsordförande för KDU, vill värna statens roll som kulturbärare, men med större inslag av avdrag och mecenater.

Kulturkanon är en annan fråga som splittrar. Regeringen har drivit arbetet med en statlig kanon, och bland förbunden går åsikterna isär om hur den ska användas. Ung vänsters My Kårlycke kallar den ”töntig”. Grön ungdoms Hanna Lindqvist vill helst inte använda den alls, eftersom kultur ständigt utvecklas, och SSU är skeptiska till en statligt styrd lista. CUF anser att arbetet har varit skatteslöseri och att lärare och bibliotekarier vet bäst vad elever ska läsa. På högersidan vill MUF utveckla kanon med svenska värderingar och använda den i utbildningen. Ungsvenskarna vill göra den obligatorisk i skolan och ser den som central för assimilationen av nyanlända. KDU föreslår en ”klassikerlista” som vägledning för undervisningen, medan LUF avvisar att politiker fastställer vad medborgarna bör konsumera.

Public service uppdrag väcker starka känslor. Flera av de förbund som vill begränsa verksamheten menar att nyheter och samhällsinformation ska vara kärnan. MUF vill smalna av uppdraget och pekar på ”AI slop-innehåll och ännu fler underhållningsprogram” som exempel på vad som bör bort, men betonar att samhällsbevakningen ska nå hela landet. CUF vill slå ihop public service-bolagen till ett bolag och menar att public service inte ska konkurrera med privata aktörer inom bred underhållning. LUF anser att staten helt ska sluta finansiera bred underhållning, och KDU vill kraftigt skära ner anslagen och kräva att varje program redovisar tittarsiffror och kostnader. Ungsvenskarna vill utreda en nedläggning av public service och menar att verksamheten i dag präglas av vänstervridning.

De förbund som vill stärka public service kontrar med att ett oberoende medieutbud är viktigare än någonsin. My Kårlycke tycker att public service fungerar bra i dag och vill stoppa nedskärningarna. Hanna Lindqvist vill se ett brett, opartiskt public service som stärks ekonomiskt, men riktar samtidigt kritik mot vad hon kallar en högervinkling med överrepresentation av ekonomer med bankbakgrund. SSU vill att public service får i uppdrag att nå unga bättre med nyheter, inte minst i en tid av desinformation.

Flera förbund lyfter frågor där de går längre än sina moderpartier. MUF vill minska SVT:s finansiering och upphöra med offentlig finansiering av annat än barnkultur och museer. CUF och LUF vill begränsa public service mer än Centern respektive Liberalerna. SSU driver kravet på en helt avgiftsfri kulturskola hårdare än Socialdemokraterna. KDU vill införa fri entré på statliga museer. Ungsvenskarna betonar fysisk hälsa och vill stoppa det de kallar ”woke-trender” inom ungdomsidrotten. Grön ungdom vill skapa kulturljudzoner i stadsplaneringen, och Ung vänster vill fylla reklampelare med kultur och samhällsinformation.

Var möter då förbunden unga väljare? De flesta svarar sociala medier som Instagram och TikTok, men också skolbesök, festivaler och evenemang. Flera betonar att det personliga mötet fortfarande är viktigast. SSU:s Moska Hassas varnar dock för att skolor i allt högre utsträckning stänger dörren för politiska organisationer, samtidigt som nedskärningar i föreningslivet begränsar ungas möjligheter att träffa politiker.