I skuggan vid kanten av ett fält i Ukraina sitter drönarpiloten med blicken fäst på en datorskärm och handen vilande på en joystick. När ett mål identifierats kan det fixeras med hjälp av avancerad AI-teknik. Därefter avslutar drönaren jakten på egen hand, hinner upp målet och träffar det.

Sky Defenders, ett ungt ukrainskt företag, visar upp sina senaste modeller inför en grupp svenska representanter från Försvarets materielverk och svensk försvarsindustri. Även det ukrainska luftvapnets ledning är på plats. Produkterna är tydliga exempel på den snabba förnyelsetakt som stärkt Ukrainas motståndskraft i kriget.

Långdistansdrönarna har fått allt längre räckvidd och bättre precision, vilket bidragit till att Ukraina fått ett övertag. Robert Brovdi, högste befäl för Ukrainas obemannade system, skriver i sociala medier att ”från och med nu sover Moskva inte längre”.

Ökad precision mot ryska mål

Uttalandet syftar på Ukrainas alltfler och alltmer precisa träffar mot mål långt inne i Ryssland. Under de första fem månaderna i år attackerade ukrainska drönare och missiler ryska oljeraffinaderier nästan lika många gånger som under hela 2024. Bara i april attackerades oljeinfrastruktur i Ryssland vid 21 tillfällen, enligt Bloomberg.

Raffinaderiet Jaroslavl, som ligger 700 kilometer från den ukrainska gränsen, har träffats fyra gånger på en månad. Attackerna har skapat påtaglig oro i Kreml, inte minst efter att man sett Ukrainas förmåga att nå ända till Moskva.

Ryssland är fortfarande överlägset när det gäller förmågan att på kort tid massproducera drönare. Men Ukrainas innovationer är spetsigare inom alla typer av obemannade farkoster. Många av dem används vid fronten, där 80 procent av skadorna orsakas av just drönare.

Svensk delegation på plats

På ängen följer den svenska delegationen Sky Defenders uppvisning med stort intresse. En 3D-utskriven jaktdrönare, konstruerad för att genskjuta och oskadliggöra inkommande drönare, är gjord i kolfibermaterial och väger endast fyra kilo. Den bär en sprängladdning på 750 gram och har en rörlig kamera längst fram.

Enligt företaget kan drönaren ta ned de iransktillverkade shaheddrönare som Ryssland avfyrar i hundratal varje dygn. Den har en maxhastighet på över 300 kilometer i timmen och kan stiga över 25 meter per sekund. Drönaren används redan i strid.

”Det är avsevärt snabbare än en shahed. Tiden det tar att hinna i kapp ett mål är helt central”, säger Bogdan, en av företagets grundare som av säkerhetsskäl inte kan uppge sitt efternamn.

Drönaren monteras på ett stativ med en katapult ute på gräset, far iväg med ett surr och är utom synhåll på några sekunder.

”Vi arbetar endast med drönare med fasta vingar, som är mer energieffektiva än de med propeller”, förklarar Bogdan.

Krigserfaren personal

I företagets portfölj finns även en så kallad kamikazedrönare på 11 kilo med tre kilo sprängmedel. Den offensiva modellen utvecklas just nu för att kunna bära en raket.

Sky Defenders grundades 2024 av ett par unga ukrainare. En av dem är själv drönarpilot med egen erfarenhet från fronten, en annan förlorade sin far i strid. Bolaget har även svenska delägare.

I jämförelse med andra länder i väst ligger Ukraina långt före teknologiskt. Ukrainska drönarpiloter som deltog i en krigsövning på Gotland i maj utmanövrerade det svenska försvaret så snabbt att uppgiften fick avbrytas flera gånger för att ge svenskarna timeout.

Under en stor Natoövning i Estland i maj 2025 skakade de inbjudna ukrainarna på huvudet åt hur illa förberedda Natoländernas soldater var. Krigserfarenheten är i sig en del av Ukrainas spetskompetens.

”Vi står i ständig kontakt med fronten och får feedback därifrån. Det kan gå på en dag, men tar aldrig mer än två veckor att justera en modell”, säger Marko Kursjnir på General Cherry, en av Ukrainas största drönarproducenter.

Snabb utvecklingstakt

General Cherry tillverkar flera modeller av jakt- och attackdrönare, har i dag ett tusental anställda och en produktion på över 100 000 drönare i månaden. Bolaget har ingått större samarbetsavtal med både europeiska och amerikanska företag.

Men man ska inte underskatta Rysslands förmåga, poängterar Kateryna Stepanenko, analytiker vid den amerikanska tankesmedjan Institute for the Study of War, ISW.

”Rysslands teknologi är kanske inte så sofistikerad, men den är effektiv. Shaheddrönarna har diversifierats så att de kan användas både vid fronten och för attacker på Ukrainas städer. Vi ser också att de sätts in mot rörliga mål, som tåg”, säger hon.

Bara i april avfyrade Ryssland över 6 500 shaheddrönare, det högsta antalet hittills, enligt en analys av Institute for Science and International Security.

”Produktionstakten är hög och räckvidden för en shahed blir allt längre, upp till 500 kilometer. Jag tror att Ryssland kommer att rikta in sig alltmer på Ukrainas logistik. Det ser vi redan och det är oroväckande”, säger Stepanenko.

Materialfrågor och kostnadseffektivitet

Marko Kursjnir pekar ut de ryska så kallade molniyadrönarna som ett större problem. ”De är lätta, enkla, effektiva. Tillverkningskostnaden är bara 400 dollar, de kan dränka oss med dem”, säger han.

Priset för en shahed är mer än 100 gånger så högt som för en molnyia, vilket betyder blixt.

Ett bekymmer är också material för fiberoptiska drönare, alltså drönare som styrs med tråd och är okänsliga för signalstörningar. Kina dominerar marknaden för fibertråd och kostnaden har flerdubblats på några månader.

”Det är ett stort problem – för båda sidor”, konstaterar Kursjnir.

För de signalstyrda drönarna handlar utvecklingen i hög grad om att skapa robusta signalsystem. Att Ryssland tappat tillgång till satellitnätverket Starlink har gagnat Ukraina betydligt.

Framtiden ligger i automatisering

Ingen vet säkert vad som väntar framöver, mer än att utvecklingen går fort, inte minst inom automatisering.

”Ryssland experimenterar med AI, men vi ser få tecken på att de har kommit längre än så. I Ukraina kan vi redan nu massproducera drönare med helt integrerade, automatiserade system. De hittar, fixerar och slår ut mål”, säger Marko Kursjnir.

Han ser de medelstora avstånden som nästa utmaning. ”Vi klarar korta avstånd, och mycket långa, men att utveckla drönare som klarar att bibehålla signalkontakten mellan 20 och 60 kilometer är svårt”, förklarar han.

Det råder heller ingen tvekan om att strävan efter så billiga och enkla lösningar som möjligt kvarstår. Sky Defenders drönare har oskadliggjort inkommande missiler till en procent av kostnaden för dessa. Om drönaren inte hittar mål kan den återanvändas, tiotals gånger.

I mars tog en av General Cherrys enkla drönare i Pokrovsk ned en rysk helikopter som hade kostat 150 miljoner kronor. Det exemplet visar tydligt hur kostnadseffektiviteten i drönarkriget kan förändra hela beräkningar kring militär effektivitet.