San Diego, USA. Ett av USA:s hangarfartyg har lämnat kajen i San Diego för att ansluta sig till de militära insatserna mot Iran. Vid kajen står en femårig flicka med en telefon mot örat. Hennes pappa är ombord på USS Theodore Roosevelt. ”Jag kommer snart tillbaka”, säger han. Men det kan dröja.

USS Theodore Roosevelt är ett av den amerikanska flottans största hangarfartyg. Det tillhör Nimitz-klassen, är över 300 meter långt och har plats för omkring 5 000 besättningsmän. Fartyget är kärnkraftsdrivet och kan vara till havs i månader utan att tanka. Det är hemmahörande i San Diego, där det genomgått underhåll och övningar innan det nu sätts in i en allt mer spänd region.

Fartyget har fått sitt namn efter USA:s 26:e president Theodore Roosevelt, som var känd för sin syn på militär styrka och för att ha byggt upp den amerikanska flottan till en världsmakt. Sedan det togs i bruk 1986 har det deltagit i en rad operationer, från Gulfkriget till krigen i Irak och Afghanistan. Nu väntar en utplacering i Mellanöstern, där USA under flera veckor trappat upp sin militära närvaro.

Anledningen är den långvariga konflikten med Iran, som bland annat handlar om Irans kärnprogram, landets stöd till väpnade grupper och attacker mot fartyg i Röda havet. Flera andra krigsfartyg har redan skickats till regionen, och Theodore Roosevelt blir ytterligare en pusselbit i den amerikanska strategin.

Iran har vid flera tillfällen hotat att stänga Hormuzsundet, en av världens viktigaste transportleder för olja. Ungefär en femtedel av världens olja transporteras genom sundet. En stängning skulle få omedelbara konsekvenser för världsekonomin. Därför är hangarfartygens närvaro i området inte bara en militär fråga utan också en signal till marknaderna.

Redan har oron satt spår i de finansiella marknaderna. Oljepriset har rört sig uppåt, guldpriset har stärkts och försvarsaktier har gått bra. Historiskt sett brukar geopolitiska kriser i Mellanöstern skapa osäkerhet på börserna, men de gynnar samtidigt bolag som säljer vapen och militär utrustning. Dollarn har också stärkts, vilket är vanligt i kristider, medan flygbolag och rederier drabbas av högre bränslekostnader.

Den amerikanska flottan genomgår just nu en omfattande modernisering. Nya hangarfartyg av Gerald R. Ford-klass är på väg att tas i bruk, men de äldre Nimitz-fartygen som Theodore Roosevelt väntas vara i tjänst i flera decennier till. Samtidigt bygger Kina och andra länder upp sina egna hangarfartygsflottor, vilket gör att USA vill visa att man fortfarande dominerar världshaven.

Under det senaste året har Iranstödda huthirebeller i Jemen attackerat handelsfartyg i Röda havet. USA och Storbritannien har svarat med flygattacker mot rebellernas positioner. Detta har lett till att många rederier undviker den viktiga sjövägen genom Suezkanalen, vilket i sin tur påverkar global handel.

Samtidigt pågår diplomatiska ansträngningar för att få till en överenskommelse om Irans kärnprogram. Hittills har samtalen inte lett till något genombrott, och båda sidor verkar rusta för en längre konfrontation. Att skicka ytterligare ett hangarfartyg till regionen är ett tydligt budskap från Washington att man är redo att försvara sina intressen.

För besättningen ombord på Theodore Roosevelt innebär utplaceringen månader av ovisshet. Många av sjömännen har familjer som blir kvar i San Diego. Den femåriga flickan på kajen är bara en av många som nu väntar på att en förälder ska komma hem. Pappans löfte om att snart komma tillbaka kanske inte håller. En utplacering kan vara i upp till ett år.

Fartyget försvinner långsamt ut ur hamnen. På kajen står flickan kvar, med telefonen i handen. Hennes pappa är på väg mot ett av världens farligaste områden. Det är omöjligt att säga när han kommer tillbaka.

Dela.

16 kommentarer

Leave A Reply