Två oligarker splittrar EU:s enighet om ryska sanktioner

EU:s medlemsländer har efter en kraftigt försenad process slutligen enats om att förlänga sanktionspaketet mot Ryssland. Beslutet, som fattades under tisdagen, omfattar över 3 000 personer och organisationer med kopplingar till Kremlregimen. Men i stället för den sedvanliga tolv månader långa förlängningen blev det nu 36 månader – ett resultat av en kompromiss som fått hård kritik från ukrainskt håll.

President Volodymyr Zelenskyj reagerade snabbt på beslutet och skrev på X att inget namn på sanktionslistan finns där av en slump. Enligt honom representerar varje namn en anledning till att kriget bröt ut och fortfarande pågår, och till att ukrainare dödas varje dag. Utrikesminister Andrij Sybiha gick ännu längre och kallade beslutet skamligt och oförsvarbart. Han menar att Moskva firar eftersom man fått vad man ville: en känsla av straffrihet, EU:s förödmjukelse och splittring bland européerna.

Bakgrunden till upprördheten är att den tre gånger så långa giltighetstiden ingår i en kompromiss som samtidigt innebär att tre personer plockas bort från sanktionslistan. Bland dem återfinns två mycket förmögna affärsmän med nära band till Vladimir Putin: den rysk-uzbekiske metallmagnaten Alisjer Usmanov och den rysk-israeliske investmentmiljardären Michail Fridman.

Usmanov, som är 73 år gammal, har kallats för Putins plånbok och har varit belagd med sanktioner av EU, Storbritannien och USA sedan 2022. Då beskrev EU honom som en person med synnerligen nära band till den ryske presidenten, som fungerat som täckmantel för Putin och löst hans affärsproblem. Hans omfattande företagsimperium inom metall- och gruvindustrin har under flera år varit en viktig del av den ryska ekonomiska eliten.

Kravet på att stryka Usmanov från listan kom tidigt från Slovakien, redan i mitten av mars, utan att landet angav formella skäl. Misstankarna om otillbörlig påverkan växte dock när ett två sidor långt brev, som påstås vara från Turkiets president Recep Tayyip Erdogan till Slovakiens premiärminister Robert Fico, blev känt. I brevet framförs en tydlig begäran om stöd för att få bort Usmanov från EU:s sanktionslista, något som skulle uppskattas även av Azerbajdzjan, Kazakstan, Kirgizistan och Uzbekistan.

För två veckor sedan anslöt Frankrike till kravet, först utan att ange skäl och därefter med det vaga motivet nationell säkerhet. Diplomatiska källor har dock uppgett att det franska kravet kan kopplas till en önskan om motgåva i form av frigivningen av två franska medborgare som nyligen fängslats i Azerbajdzjan. Under onsdagen meddelade Azerbajdzjans president Ilham Aliyev att den spionerianklagade Martin Ryan faktiskt släppts.

Den andra oligarken på listan, 72-årige Michail Fridman, har en annan bakgrund. Med sin judiska härkomst hade han begränsade möjligheter i Sovjetunionen, men när kalla kriget övergick i glasnost och perestrojka inleddes hans karriär. Redan 1991 grundade han Alfa-Bank, som sedan länge är Rysslands största privatbank, och byggde därefter upp flera stora företag inom detaljhandel, telekom och energi. När EU införde sanktionerna 2022 beskrevs Fridman som en person som lyckats knyta starka band till Putins administration och som en drivande kraft i Kremls inre krets. Han beskrevs också som någon som utbyter tjänster med Putin i utbyte mot politiskt stöd för sina affärer och ekonomiska vinster.

Kravet på Fridmans strykning från listan drevs först av Ungern, men det släpptes efter maktskiftet i Budapest. I stället är det Luxemburg som under de senaste veckorna drivit frågan, mot bakgrund av att Fridman stämt storhertigdömet på motsvarande 160 miljarder kronor för att dess myndigheter fryst hans tillgångar.

Flera EU-länder har motsatt sig att oligarkerna stryks ur sanktionspaketet, men i främsta ledet stod Lettland – och till slut var landet ensamt kvar i motståndet. Premiärminister Andris Kulbergs säger att han är förvånad över att inte Estland och Litauen stod kvar, och beskriver beslutet som ett val mellan en dålig och en ännu sämre lösning. Lettland har nu meddelat att landet i stället inför egna sanktioner mot Usmanov och Fridman.