Civil buss i Kramatorsk bombad – minst 30 dödade

Natten mot onsdagen träffades ett höghus med lägenheter i staden Priluky i Tjernihivregionen av en rysk kryssningsrobot. Enligt ukrainska myndigheter dödades 22 personer i anfallet. Fem av offren var barn, och tre av dem var omkring ett år gamla. Minst 54 personer skadades, flera av dem allvarligt.

Priluky ligger i norra Ukraina, i ett område som varit hårt utsatt sedan Rysslands fullskaliga invasion inleddes i februari 2022. Tjernihivregionen gränsar till både Ryssland och Belarus och har upprepade gånger varit mål för ryska beskjutningar. Att en kryssningsrobot träffar ett bostadshus mitt i natten illustrerar den hänsynslöshet som präglar kriget mot civilbefolkningen.

– Det var ren skräck. Och ljudet från missilerna, det går inte att beskriva, säger Halyna Osovyk, som bor i närheten, till Kyiv Independent. Hon kände flera av dem som fanns i huset. I en familj dödades mormodern, modern och ett barn. Ett annat barn räddades ur rasmassorna och fördes till sjukhus.

Onsdagens ryska anfall riktades mot flera platser i Ukraina. I Krementjuk, i Poltavaregionen, dödades två personer. I huvudstaden Kiev miste fyra personer livet och ett sextiotal skadades, samtidigt som el- och vattenförsörjningen slogs ut i delar av staden. Totalt innebär dygnet att minst 30 människor dödades och 117 skadades, vilket gör det till ett av de dödligaste på mycket länge.

Kiev har varit ett återkommande mål för ryska attacker under hela kriget. Att slå ut el och vatten i miljonstaden skapar inte bara praktiska problem för invånarna, utan sänder också en signal om att ingen del av landet är skonad. Med vintern i antågande växer oron för att nya attacker mot energisystemet ska få allvarliga humanitära konsekvenser. Attackerna mot energiinfrastrukturen följer ett mönster från förra vintern, då Ryssland systematiskt slog mot elnät, värmeverk och vattenledningar i syfte att bryta ner befolkningens motståndsvilja. Den här gången tyder dock taktiken på en medveten eskalering, med fler offer och större materiella skador.

Enligt tankesmedjan ISW är onsdagens anfall ett led i en ny strategi från Vladimir Putins sida. Målet är att genom ett intensivt luftkrig tvinga Ukraina att kapitulera under den kommande vintern, samtidigt som markinvasionen i princip står stilla. ISW konstaterar i sin senaste rapport att Ryssland ändrat metod: i stället för att sprida attackerna över många mål koncentreras nu ett stort antal missiler mot ett fåtal platser. På så sätt hoppas man överbelasta det ukrainska luftförsvaret.

Uppgifterna stärks av ryska militärbloggare, som uppger att Krementjuk och Oleksandrija i Kirovohradregionen anfölls med 30 kryssningsrobotar. Samtidigt används jetdrivna drönare i kombination med robotarna. Drönarna är svårare för Ukraina att skjuta ner och används för att slå hål i luftförsvaret innan robotarna slår till. Kombinationen gör det betydligt svårare för ukrainska styrkor att skydda både militära och civila mål.

De mänskliga kostnaderna har ökat dramatiskt. Fram till och med augusti i år hade antalet dödade och skadade civila ukrainare ökat med 55 procent jämfört med samma period förra året. Totalt rör det sig om över 15 380 människor. Siffrorna understryker hur kriget i allt högre grad förs direkt mot civilbefolkningen, och hur ryska styrkor trots internationella fördömanden fortsätter att attackera bostadsområden, bussar och energianläggningar.

Och attackerna fortsätter. På torsdagen rapporterades först att minst tolv personer dödats i en ny rysk attack mot en buss i Kramatorsk i Donetskregionen, enligt regionens guvernör. Vid lunchtid hade dödssiffran stigit till 30, och ytterligare omkring 20 personer hade skadats. På bilder som guvernören publicerat ses en utbränd buss ligga längs en vägkant.

Kramatorsk är en strategiskt viktig stad i östra Ukraina och en knutpunkt för ukrainska styrkor i Donbass. Staden har utsatts för upprepade ryska anfall under hela kriget, bland annat mot järnvägsstationen 2022 då över 60 människor dödades. Torsdagens attack mot en civil buss väcker på nytt frågor om huruvida Ryssland medvetet riktar in sig på civila mål för att bryta ner det ukrainska samhället.

Hittills har det internationella samfundet fördömt attackerna, men några tecken på en diplomatisk lösning finns inte i sikte. Kriget har gått in i en fas där Ryssland satsar på ett utnötningskrig – både på slagfältet och mot civilbefolkningen. Frågan är hur länge Ukraina kan hålla ut.