Dansk varning: Rysk invasion kan inte uteslutas

Danmark har höjt hotnivån för cyberangrepp från medel till hög efter en ny bedömning från landets säkerhetstjänster. Beskedet presenterades på en presskonferens i Köpenhamn där den danska militära underrättelsetjänsten FE och säkerhetstjänsten PET redogjorde för säkerhetsläget.

Enligt FE-chefen Thomas Ahrenkiel finns inga tecken på att Ryssland förbereder en fullskalig invasion av ett Natoland. Men han understryker att ett sådant scenario inte längre kan uteslutas – något som i sig är nytt.

– Vi ser inga tecken på att Ryssland kommer att genomföra en fullskalig invasion av ett Natoland, säger Ahrenkiel. – Men vi kan inte längre utesluta det, och det är nytt.

De närmaste månaderna väntas Ryssland intensifiera sin hybridkrigföring mot västvärlden och Nato. Det handlar bland annat om cyberangrepp med allvarliga konsekvenser för samhällsviktiga funktioner och sabotage med hög risk för personskador, enligt FE:s bedömning.

PET bedömer att det ryska hotet främst riktas mot försvarsindustrin och verksamheter som bidrar till de militära stödinsatserna till Ukraina.

– Hybridattacker mot Danmark är dessvärre det nya normala, skriver PET:s chef för samhällsskydd, Rasmus Anderskouv, i ett uttalande.

Landets energistyrelse har efter varningarna uppmanat all personal vid kraftverk och annan energiinfrastruktur att skärpa säkerheten ytterligare, rapporterar DR. Danmark är en central aktör inom europeisk energiförsörjning, inte minst genom vindkraftsparkerna i Nordsjön och en gasinfrastruktur som är tätt kopplad till den kontinentala marknaden. Ett angrepp mot dessa anläggningar skulle därför kunna få konsekvenser långt utanför Danmarks gränser. Experter har länge varnat för att energisektorn är särskilt utsatt, eftersom allt fler anläggningar styrs digitalt och på distans. Ett lyckat angrepp mot exempelvis ett kraftverk skulle kunna slå ut elförsörjningen för stora befolkningsgrupper.

Försvarsminister Jeppe Bruus (S) beskriver situationen som mer allvarlig än vid någon tidpunkt sedan kalla krigets slut.

– Det är därför vi står här i dag. Vi vill presentera bedömningen eftersom öppenhet är avgörande, säger Bruus.

Både Bruus och Ahrenkiel betonar att det inte finns något som tyder på att ett militärt angrepp mot Danmark är förestående. FE bedömer att Ryssland skulle behöva minst sex månader för att förbereda en fullskalig invasion av ett Natoland. Ett mer begränsat angrepp skulle däremot – som en ”desperat rysk handling” – potentiellt kunna ske inom de kommande månaderna, enligt rapporten.

Hybridkrigföring har blivit en allt viktigare del av Rysslands strategi mot väst. Utöver cyberangrepp handlar det om desinformation, valpåverkan, gps-störningar och sabotage mot kritisk infrastruktur. Flera incidenter i Östersjöregionen under det senaste året, bland annat skador på undervattenskablar och gasledningar, har kopplats till rysk verksamhet och visar på sårbarheten i den infrastruktur som västvärlden är beroende av.

Under sensommaren och tidiga hösten har underrättelsetjänster i många Natoländer larmat om att Ryssland kommer att trappa upp hybridkrigföringen i europeiska länder. Syftet bedöms vara att skrämma befolkningar och undergräva det fortsatta stödet till Ukrainas försvar i ett invasionskrig som stagnerat. Genom att skapa oro och osäkerhet hoppas Moskva kunna splittra den västliga alliansen och minska det politiska utrymmet för fortsatta vapenleveranser till Kiev.

På torsdagen sade Natochefen Mark Rutte att Nato är förberett på att ryska hybridattacker kan komma. Det bästa försvaret mot dem, sade han i ett tal enligt AFP, är att öka stödet till Ukraina. Han betonade samtidigt att alliansen måste stärka sin förmåga att avskräcka och försvara sig mot hot under tröskeln för väpnad konflikt.

Danmarks beslut att höja hotnivån är inte isolerat. Även andra nordiska och baltiska länder har skärpt sina säkerhetsbedömningar och varnat för rysk påverkan. Sverige och Finland, som båda nyligen gick med i Nato, har mött allt från misstänkt spioneri till desinformationskampanjer. Samtidigt pekar flera bedömare på att hybridattacker ofta hamnar under tröskeln för Natos artikel 5, den kollektiva försvarsklausulen, vilket gör att länderna måste hitta andra sätt att svara på hoten – genom motståndskraft, underrättelsesamarbete och informationsdelning.