När man tittar upp mot natthimlen och ser ljusglimtar i snabb rörelse är chansen stor att det rör sig om en av Elon Musks satelliter. På bara ett decennium har Musk fundamentalt förändrat himlavalvet. I dag rör sig över 10 000 satelliter från hans företag i låg omloppsbana runt jorden. Tidigare i år ansökte han om tillstånd att skicka upp ytterligare en miljon satelliter.

Starlink, hans lågtflygande satellitkoloni, förser människor i över 100 länder med internetuppkoppling och utgör den mest lönsamma delen av rymdföretaget Space X. I veckan börsnoteras Space X på Nasdaq i en händelse av historiska proportioner. Börsnoteringen är den största någonsin och kan förvandla Musk, som äger omkring hälften av bolaget, till världens första dollarbiljonär med en förmögenhet på tusen miljarder dollar.

Noteringen ger tydligare konturer åt omfattningen av Musks imperium. Centrala delar av den amerikanska statsapparaten, inklusive försvarshögkvarteret Pentagon och rymdstyrelsen Nasa, är i dag beroende av Musks tjänster. Under 2025 stod Starship, raketdelen av Space X, för fem av sex amerikanska raketuppskjutningar. Mellan USA och rymden står alltså Elon Musk. Fjortonbarnsfadern från Pretoria har blivit supermaktens grindvakt till himlen.

## Kritisk infrastruktur i privata händer

”Muskism” kallar författarna Quinn Slobodian och Ben Tarnoff denna bedrift. I sin nya bok ”Muskism. A guide for the perplexed” visar duon hur skickligt Musk lagt under sig känslig infrastruktur. Att etablera sig djupt inne i statsapparatens själva skelett är en av hans specialiteter, och kanske den mest avgörande för hans förmögenhet och makt.

”Försöker man dra sladden ur Musk inser man att han äger uttaget”, skriver Slobodian och Tarnoff i boken. Det är mot bakgrund av den positionen man kan förstå det astronomiska börsvärdet, föreslår Quinn Slobodian vid en intervju på en parkbänk utanför School of Global Studies vid Boston University, där han är professor i internationell historia.

Musks försprång till rymden gör Space X till en potentiell skiljedomare i krig och väpnade konflikter. Det skrivs inte ut i klartext i prospektet till aktieägare, men Slobodian bedömer att Starships raketer snart kommer att kunna frakta vapen och ammunition genom rymden. En sådan himmelsk taxitjänst för missiler skulle innebära att stater och andra betalande kunder slipper de kostsamma och farliga fördröjningar som det innebär att transportera tunga vapen genom till exempel minerade vatten. USA:s pågående krig mot Iran skulle kunna ha sett annorlunda ut.

## Rumsfelddoktrinen banade väg

En sådan utveckling överensstämmer med den så kallade Rumsfelddoktrinen, som Space X tillväxt är ett resultat av. Den republikanske försvarsministern Donald Rumsfeld ansåg i början av 2000-talet att Pentagons byråkrati och ineffektiva tillverkningsindustri utgjorde ett nationellt säkerhetshot. Den 10 september 2001, dagen innan terrorattacken mot World Trade Center, lanserade Rumsfeld en teknikrevolution som gick ut på att försvarsmakten skulle ingå i partnerskap med digitala uppstickare från Silicon Valley. Småskaliga markförband skulle bli mer lättnavigerade tack vare snabbt överförd bilddata från nya lågtflygande satelliter ägda av försvarsmakten.

Inför USA:s vedergällningskrig i Mellanöstern gällde det att så snabbt som möjligt få satelliterna i luften. Ett företag som då endast existerat i ett år landade det första Pentagonkontraktet. Space X, grundat av Elon Musk 2002, fick förtroendet. När USA sedan invaderade Irak 2004 avfyrades nästan en fjärdedel av alla amerikanska bomber och missiler med hjälp av GPS-navigatorer, en form av satellitdata som Musk tidigt insåg den enorma kommersiella potentialen i.

Musks allra första teknikbolag, Zip2, grundat 1995, var just en digital karttjänst för företag i Stillahavsbukten som kapitaliserade på data från försvarsmaktens nya satelliter. Här ser författarna bakom ”Muskism” en röd tråd som löper genom Musks vittförgrenade teknikimperium fram till veckans börsnotering av Space X. Musk kan låta som en libertarian, en entreprenör som betraktar staten som en bromskloss för sitt geni. Men det som gjort Musk unik är inte hans förakt för staten, utan hans förmåga att smälta samman med den, kapitalisera på dess innovationer samt luta sig mot dess lån och försäkringar, hävdar Quinn Slobodian.

## Sammanflätning med statsapparaten

Ta Doge, det mest extrema uttrycket för Musks sammanflätning med staten. Doge var den statliga ”effektiviseringsbyrå” som Trump skräddarsydde åt Musk som tack för en injektion på 290 miljoner dollar i förra presidentvalrörelsen. Trump tillträdde på nytt som president den 20 januari 2025. Inom loppet av 30 minuter hade Musks armé av tekniksoldater lagt beslag på miljontals statsanställdas personuppgifter och börjat integrera myndigheters databaser för att med hjälp av AI-teknik slakta statliga regleringar som Musk fann överflödiga – och kanske som hinder mot hans egen ambition att privatisera tillgången till rymden.

Att Vita huset inte var stort nog för både Trump och Musk blev uppenbart i maj samma år, när relationen bröt samman under spektakulära former. Men Muskföretagens kontrakt med statsapparaten består och fler har slutits sedan den stökiga skilsmässan. Musks kandidat till posten som Nasa-chef, vännen och miljardären Jared Isaacman, har nu installerats.

## Beroende av politisk välvilja

Är det i ljuset av denna samverkan med följsamma regeringar som man ska förstå Musks uppvaktning av högerextrema partier i Europa? Ska Musks världsherravälde fullbordas – ska månen, Mars och resten av rymden bli hans – måste statligt kapital fortsätta flöda in i verksamheten och antalet statliga regleringar minimeras.

”Det slås fast om och om igen i prospektet för aktieägare”, säger Quinn Slobodian. Space X är beroende av gästvänliga regeringar som förser företaget med licenser och inte reglerar utsläpp. Om dessa villkor förändras undergrävs hela livskraften i företaget. ”Om något håller Musk vaken om nätterna är det just risken för att demokratiskt valda regeringar fattar beslut som går emot honom. Inte att nästa raketuppskjutning ska misslyckas.”

Stelbenta byråkratiska sammanslutningar som EU tycks hotfulla för Musk. Lättrörda ytterkantspartier som kan mobiliseras mot överstatlig reglering är användbara. Entreprenören som snart kan bli biljonär bland annat tack vare sina uppdrag för den amerikanska militärmakten talar inte sällan i krigiska termer när han frotterar sig med högerextrema. Enligt ”Muskism” marknadsförde Musk högerpartier och högerrörelser i 16 länder mellan 2023 och 2025, från Argentina via Italien till Nya Zeeland.

I september 2025 agiterade Musk på videolänk för den brittiske högerextremisten Tommy Robinsons räkning i London. Hundratusentals anhängare lyssnade. Temat var, som ofta, hotet från flyktinginvandringen. Musk uppmanade till motstånd och krävde ett brittiskt regimskifte. ”Oavsett om vi väljer våldets väg eller inte, så kommer våldet att riktas mot er”, sade Musk. ”Ni kan slå tillbaka eller dö.”

Fredagen den 12 juni ska Elon Musks rymdimperium Space X noteras på Nasdaqbörsen. 555,6 miljoner aktier ska dra in 75 miljarder dollar. Företagets uttalade mål är att framställa återanvändbara rymdsonder som ska frakta människor till Mars, men också utveckla AI-center i rymden och mänskliga kolonier på månen. AI-företaget xAI ingår i Space X liksom socialmedieplattformen X och AI-verktyget Grok.