Dokumentär avslöjar rysk upptrappning längs Norden

Den danska public service-kanalen DR har under ett och ett halvt års tid arbetat med den tvådelade dokumentären ”Krigsplan Europa”, baserad på över 25 timmars intervjuer med underrättelsechefer och toppmilitärer. Dokumentären, som gjorts i samarbete med norska NRK, svenska SVT och estniska Delfi, avslöjar nu omfattande ryska militära förstärkningar längs Östersjön.

Enligt dokumentären har den ryska militären byggt nytt eller förstärkt sina baser på minst 17 platser längs gränserna mot Finland, Baltikum och Polen. Förstärkningarna omfattar både personal och materiel, vilket väcker oro bland västliga säkerhetsexperter trots att inga definitiva beslut från Kreml om angrepp mot något Nato-land bekräftats.

De källor som intervjuats i dokumentären betonar att den ryska militären för närvarande huvudsakligen är upptagen med invasionskriget i Ukraina. Men redan förberedelserna och uppbyggnaden av militär kapacitet längs västgränsen skapar betydande oro inom alliansen.

En anonym källa med insyn i färska hemligstämplade bedömningar från flera europeiska Nato-länder lämnar en alarmerande kommentar till DR: ”Inte ens under kalla kriget ansåg Nato vid något tillfälle att ett krig var så nära förestående som nu.”

När kriget i Ukraina väl är över planerar Ryssland att ha omkring 115 000 soldater posterade längs sin västgräns, enligt den tidigare underrättelseofficeren Marko Eklund som medverkar i dokumentären. Ytterligare hundratusentals soldater ska kunna förflyttas dit på bara ett par veckor, vilket skulle ge Ryssland en betydande militär styrka i regionen.

Thomas Nilsson, generallöjtnant och chef för den svenska militära underrättelsetjänsten, bekräftar allvaret i situationen i ett uttalande till SVT: ”Det är i högsta grad ett hot som vi bör ta på allvar.”

Brian Nissen, generalmajor med befäl över uppemot 150 000 Nato-soldater i Baltikum och Polen, målar upp ett dramatiskt scenario för vad ett ryskt angrepp mot ett medlemsland skulle innebära. Han beskriver det som ett krig på alla fronter – på land, i luften, till sjöss, i rymden och på nätet. ”Det kommer att handla om en kamp för överlevnad. Och därmed också om huruvida vårt sätt att leva och vår demokrati kan överleva,” säger Nissen.

Men alla delar inte den dramatiska bedömningen. Militäranalytikern Jörgen Elfving, tidigare överstelöjtnant i Försvarsmakten, tycker att anslaget till DR:s vinkel är ”lite grann hysteriskt”. Han påpekar att Ryssland från sin sida motiverar uppbyggnaden med att Sverige och Finland blev Nato-medlemmar.

Elfving betonar att den ryska uppbyggnaden egentligen inte är någon nyhet. Redan i slutet av 2022 redovisade Ryssland vilka förband man skulle sätta upp, och en månad senare presenterades en tidsplan för perioden 2024–26. Genom att studera ryska öppna källor har Elfving identifierat totalt 66 nya förband, varav en del är stationerade i västra Ryssland.

”Det pågår helt klart en styrkeuppbyggnad, men huvuddelarna av de väpnade styrkorna är insatta i Ukraina. Först efter det kan man ta sig an sin västfront,” förklarar Elfving.

Han pekar också på flera kritiska faktorer som kan påverka Rysslands möjlighet att genomföra planerna. Den första gäller rekrytering av personal. Frågan är om man lyckas rekrytera tillräckligt många för att bemanna förbanden. Avlöningen är avgörande, och om den ska vara i paritet med vad kontraktsanställda tjänar i dag närmar det sig ”astronomiska summor” ur ett ryskt perspektiv.

Materiel är en annan avgörande faktor. Ryssland måste ha tillräckliga mängder och förmåga att tillverka ny utrustning. Dessutom måste förbanden vävas samman så att de blir operativt användbara, vilket enligt Elfving inte är en process som görs i en handvändning.

Från ryskt håll förnekas bestämt alla påståenden om förberedelser för angrepp mot Nato. Vladimir Barbin, Rysslands ambassadör i Köpenhamn, kallar uppgifterna för lögner i ett skriftligt svar till DR. Enligt Barbin är det i stället Nato som utgör ett hot mot den ryska nationens säkerhet.

”Syftet med dessa påhitt är att förvirra och skrämma européerna för att på så sätt rättfärdiga de intensiva förberedelserna inför ett krig mot Ryssland som pågår i Nato- och EU-länderna,” skriver ambassadören.

Oavsett vilken sida man tar fasta på är det tydligt att säkerhetssituationen kring Östersjön har förändrats dramatiskt sedan Rysslands invasion av Ukraina 2022. Både Sverige och Finland har anslutit sig till Nato, vilket fundamentalt förändrat den militära balansen i regionen. Östersjön har gått från att vara ett hav där bara några av kusterna kontrollerades av alliansen till att bli nästan helt omgärdat av Nato-medlemmar, med undantag för den ryska exklaven Kaliningrad och en del av den ryska kusten.