Emma Bouvin: Gripandet av journalisten visar Turkiets mörka utveckling

Frilansjournalisten Tugba Tekerek greps i sitt hem under helgen. Hon är en av ett stort antal personer som frihetsberövats i en av de mest omfattande polisinsatserna mot hbtqi-rörelsen i Turkiet på flera år.

Insatsen genomfördes i 15 provinser, däribland Istanbul, Turkiets ekonomiska centrum, och Ankara, landets politiska maktcentrum. Enligt justitieminister Akin Gürlek har rättsliga åtgärder inletts mot sammanlagt 162 misstänkta personer, nio organisationer och 13 företag. Dessutom har flera konton i sociala medier som tillhör hbtqi-organisationer blockerats.

Tillslagen sker under parollen ”Min familj är trygg”, ett projekt som utlysts av president Recep Tayyip Erdogan. Formuleringen har på senare år blivit ett allt vanligare inslag i regeringens retorik, där hbtqi-personer framställs som ett hot mot familjen. Officiella pridefiranden i Istanbul har exempelvis varit förbjudna sedan 2015. Kritiker ser initiativet som ett sätt att använda familjevärderingar som täckmantel för att begränsa hbtqi-personers rättigheter och tysta politiska motståndare.

Bland de organisationer som träffats hårdast finns Kaos GL, som grundades 1994 och är Turkiets första officiella hbtqi-organisation. Föreningen har sitt säte i Ankara och arbetar för mänskliga rättigheter. Den uppger att fler än tio medlemmar gripits under insatsen. Myndigheterna hävdar att Kaos GL publicerat ”inlägg med oanständigt innehåll” på sin webbplats och i sociala medier, och att materialet ska ha varit tillgängligt för barn. Enligt organisationen handlar texterna i regel om jämlikhet och frihet för hbtqi-personer.

Tugba Tekerek har i flera år arbetat som frilansjournalist med inriktning mot politik och mänskliga rättigheter. Hon har bland annat rapporterat från Georgien, där hon inför parlamentsvalet i oktober 2024 bevakade situationen för hbtqi-personer. Den artikel som åklagaren nu pekar på som bevisning publicerades av Kaos GL.

Efter gripandet fördes hon till Ankara. I polisrapporten har hon dessutom listats som Instagram-representant för Kaos GL, en uppgift hon själv beskriver som ”grundlös och absurd”. Via sina advokater har hon betonat att hon ”bara skrivit en nyhetsartikel inom journalistikens ramar”.

Under tisdagen ställdes hon inför domare för första gången. Domaren har i sin tur slagit fast att det finns ”gott om bevis” för att Tekerek spridit ”olämpligt innehåll” som varit tillgängligt för barn. Utredningen grundar sig på en lag som förbjuder försök att ”omvända barn” och ”göra dem homosexuella”. Människorättsorganisationer har länge varnat för att lagstiftningen är så allmänt hållen att den kan användas mot den som skriver om hbtqi-frågor, även i rent journalistiskt syfte.

Fallet har återigen satt ljuset på det krympande utrymmet för oberoende medier i Turkiet. Landet placerar sig genomgående i botten av Reporters Without Borders pressfrihetsindex och hör enligt flera sammanställningar till de länder i världen där flest journalister sitter fängslade. Sedan det misslyckade kuppförsöket 2016 har ett stort antal medier stängts eller tagits över av regeringslojala intressen, och många journalister rapporterar om en utbredd självcensur.

För turkiska journalister som fortfarande arbetar oberoende har utvecklingen fått påtagliga konsekvenser. Flera redaktioner har tvingats lägga ner eller flytta utomlands, och de som blir kvar gör det med betydligt mindre marginaler. Under helgen har kollegor världen över uppmanat myndigheterna att frige de frihetsberövade – hittills utan resultat.

Den internationella kritiken mot Turkiet har samtidigt varit dämpad. Landet är en strategiskt viktig Natoallierad, och dess geografiska läge mellan Europa och Mellanöstern gör att många västländer prioriterar relationen med president Erdogan framför frågor om mänskliga rättigheter. Turkiet är dessutom fortfarande kandidatland till EU, även om medlemsförhandlingarna i praktiken har legat nere i flera år.

För hbtqi-personer och journalister i Turkiet är signalen tydlig: att skriva om hbtqi-frågor eller att samarbeta med en organisation som Kaos GL kan i praktiken räcka för att gripas. Oavsett hur rättsprocessen mot Tugba Tekerek slutar har beskedet redan nått fram.