Ryssland bekräftar nödraketer mot dansk helikopter

En rysk fregatt avfyrade på måndagen nödraketer mot en dansk militärhelikopter på internationellt vatten i Östersjön utanför ön Falster. Ingen skadades, men raketerna passerade nära helikoptern, som enligt den danska försvarsmakten var ute på ett rutinuppdrag för att fotografera. Händelsen har lett till diplomatiska protester och hård kritik från danskt håll.

Under onsdagen framkom uppgifter om att det var fregatten Soobrazitelnij som avfyrade raketerna. Enligt tysk polis, som uppgett uppgifterna för Jyllands-Posten, hade fartyget eskorterats över Östersjön och överlämnats till danska myndigheter strax innan incidenten inträffade. Det gör att flera länder följt fartygets rörelser under en längre tid.

Rysslands försvarsdepartement säger i ett uttalande att nödraketerna avfyrades för att ”förhindra en provokation”. Departementet uppger också att befälhavaren på fartyget har tilldelats en utmärkelse efter händelsen.

Från dansk sida är reaktionen skarp. Utrikesminister Lars Løkke Rasmussen har fördömt beskjutningen och kallar den ”helt oacceptabel”. Danmark har kallat upp Rysslands ambassadör. Försvarsminister Jeppe Bruus säger att händelsen visar att gränserna har flyttats när det gäller risktagandet från rysk sida.

Soobrazitelnij är en fregatt av projekt 20380 och tillhör den ryska Östersjöflottan, som har baser i bland annat Kaliningrad och Kronstadt utanför Sankt Petersburg. Fartygstypen är relativt modern och används för ytstrid, eskort och övervakning. Att just ett sådant fartyg opererar nära danska farvatten bedöms som en del av Rysslands ökade militära närvaro i norra Europa.

Incidenten utanför Falster är inte isolerad. Under de senaste åren har en rad händelser i Östersjön ökat oron bland Nato-länderna. Misstankar om sabotage mot undervattenskablar och gasledningar har lett till förstärkt övervakning av ryska fartyg. Samtidigt har GPS-störningar som tillskrivits ryska aktörer påverkat civil luftfart i regionen.

Östersjön har också fått en ny strategisk betydelse efter att Sverige och Finland gick med i Nato. Natomedlemmarna omger i dag en stor del av Östersjökusten, vilket gör att ryska örlogsfartyg i praktiken rör sig i ett hav där alliansen har betydligt bättre övervakning än tidigare. Det har sannolikt bidragit till en mer spänd situation, inte minst kring Rysslands exklaver i Kaliningrad.

För civilsamhället kan händelser av det här slaget få konkreta följder. Östersjön är en av världens mest trafikerade farleder med omfattande gods- och passagerartrafik, färjor och fiskefartyg. En upptrappning av ryska provokationer ökar risken för olyckor och missförstånd till havs. Flera länder har skärpt sina rutiner för att eskortera och följa ryska fartyg när de passerar genom danska och tyska vatten.

Den aktuella helikopterns uppdrag var enligt danska myndigheter rutinmässigt fotograferande, inte en militär övning eller annan skarp operation. Ändå valde den ryska fartygschefen att avfyra varningsraketer på internationellt vatten, i närvaro av danska myndigheter. Att fartyget dessförinnan eskorterats av tysk polis visar att händelsen inte skedde under radarn. Tvärtom var flera länders myndigheter medvetna om fartygets position.

Diplomatiskt har händelsen potential att ytterligare försämra relationerna mellan Ryssland och Danmark, men också mellan Ryssland och Nato i stort. Danmark har länge varit en av de mer Rysslandsskeptiska länderna inom EU och Nato. Att ett ryskt örlogsfartyg avfyrar raketer mot en militärhelikopter under ett rutinuppdrag på internationellt vatten är en allvarlig markering, och den danska regeringens snabba reaktion visar att man tar hotet på största allvar.

Kvar står frågan hur Ryssland ska bemötas framöver. Nato har under flera år ökat antalet patruller och övervakningsflygningar i Östersjön, men händelser som den utanför Falster visar att riskbedömningarna hela tiden måste uppdateras. När en rysk befälhavare kan skjuta varningsraketer utan att det tycks få några negativa konsekvenser från rysk sida – tvärtom belönas han med en utmärkelse – blir det tydligt att enskilda eskortinsatser inte räcker. Det krävs en bredare strategi för att hantera Rysslands ökade risktagande i norra Europa.