Erik de la Reguera: Går inte att vifta bort eleverna som ouppfostrade och bortskämda

Omfattande protester har under den senaste veckan skakat det franska skolväsendet. Hundratals gymnasieskolor har ockuperats eller blockerats av elever som kräver bättre studievillkor, fler lärare och mindre klasser. I norra Paris, utanför Diderotgymnasiet, brann soptunnor mot skolfasaden när polis och brandmän ingrep. Ett hundratal tonåringar stod kvar en bit bort och såg på, medan kravallpoliser då och då gjorde utrymningar.

Protesterna har spridit sig snabbt genom sociala medier. På Tiktok och Instagram vittnar elever om överfulla klassrum, vikarier som aldrig dyker upp och i vissa fall råttor i skollokalerna. Det började spontant efter att videor från sammanstötningar i Parisförorterna Créteil och Saint-Denis, samt i Lille, Nantes och Marseille, fått stor spridning. Enligt uppgifter har över 500 skolor i Frankrike påverkats av ockupationer eller blockader.

Våldet har varit påtagligt. Hundratals poliser har skadats av slag, sparkar och projektiler. I Marseille attackerades en grupp brandmän och deras brandbil sattes i brand. Flera skolor har eldhärjats och omkring 2 000 personer har gripits, varav 90 procent är minderåriga. Samtidigt har tre internutredningar inletts mot polisen. Bland annat utreds ett fall där en 16-årig elev sköts i ögat med en gummiprojektil.

President Emmanuel Macron fördömde i onsdags våldet med orden att ingenting kan legitimera det. Men uttalandet tycks inte ha haft någon större effekt. En förklaring är att det i Frankrike finns en större acceptans för våld och materiell skadegörelse i samband med protester än i många andra länder. Det har tidigare visat sig under Gula västarna-rörelsen och under protestvågen mot Macrons pensionsreform.

Den vänsterradikale presidentkandidaten Jean-Luc Mélenchon har öppet ställt sig bakom eleverna. Han anklagar regeringen för att provocera fram protesterna genom nedskärningar i utbildningsbudgeten. Även borgmästaren i Saint-Denis, Bally Bagayoko, har visat stöd och sagt att våld i vissa fall kan vara legitimt. Det uttalandet har lett till att han polisanmälts. Den borgerlige politikern Bruno Retailleau har gått längre och krävt att Mélenchons parti, Det okuvade Frankrike, ska förbjudas med hänvisning till att det uppviglar till våld.

Vid barrikaden utanför Diderotskolan i Paris utspelade sig under torsdagen också samtal som speglar djupare samhällsklyftor. En äldre man som passerade sade att han blev ledsen över att regeringen låtit situationen gå så långt. Han påminde om att François Mitterrand höjde minimilönen på 1980-talet, men att det sedan dess inte hänt mycket för att utjämna klyftorna. En elev med marockansk bakgrund berättade att hans föräldrar fortfarande lever på minimilön efter mer än 30 år i Frankrike, och att de tillsammans tjänar 3 000 euro i månaden.

Eleven lyfte fram Mélenchon som en politiker som vill höja minimilönen. Den äldre mannen var dock tveksam. Han sade sig vara orolig för att det skulle kunna bli krig i Frankrike om Mélenchon valdes till president, men avfärdade samtidigt Gabriel Attal, som kandiderar för Emmanuel Macrons parti Renaissance. Deras samtal illustrerar det politiska missnöje som ligger bakom skolprotesterna.

Frankrike har länge haft problem med social rörlighet. Enligt Pisa-mätningarna är landet ett av de OECD-länder där föräldrarnas inkomster påverkar skolresultaten mest. Välbärgade familjer skickar ofta sina barn till katolska privatskolor eller prestigefyllda skolor i centrala Paris, medan statliga skolor i fattiga förorter lider brist på resurser. Elever från sämre skolor kan dessutom missgynnas vid antagningen till universitet, eftersom högskolorna tillåts ranka gymnasier.

När utbildningsministern på fredagen tog emot elevrepresentanter var ett av kraven att antagningssystemet ska göras om helt och att antalet utbildningsplatser utökas. Regeringens utrymme att agera är dock begränsat. Frankrike har ett budgetunderskott på drygt 5 procent av BNP, och många väljare väntar nu på en tydlig handlingsplan för skolan. Nya protester är redan utlysta till tisdag nästa vecka.