Gränsövergångar är Ukrainas akilleshäl: ”Då är det kört”

Ukraina har bett EU att flytta landets gränsövergångar in på unionens territorium för att skydda den ukrainska järnvägsinfrastrukturen från ryska attacker. Förslaget har dock avvisats av Bryssel, som hänvisar till Schengenregelverket.

Enligt Ukrainas infrastrukturminister Serhij Derkatj är läget allvarligt. Om de befintliga gränsövergångarna förstörs i ryska angrepp, står de ukrainska tågen fast.

– Om Ukrainas gränsövergångar skulle totalförstöras så kan våra tåg inte lämna landet, säger Derkatj.

Bakgrunden är Rysslands upprepade attacker mot ukrainsk infrastruktur. Sedan den fullskaliga invasionen inleddes har järnvägen blivit en huvudled för både civila transporter och militär logistik. Övergångarna mot EU – framför allt i Polen, Rumänien, Slovakien och Ungern – är landets viktigaste portar ut mot västvärlden när hamnarna vid Svarta havet varit blockerade eller hotade.

Ukrainas förslag går ut på att gränskontroll, tullhantering och omlastning ska kunna ske inne i EU i stället för direkt vid gränsen. Därmed skulle en attack mot en ukrainsk gränsanläggning inte få samma förödande effekt. Men enligt EU-kommissionen är detta inte möjligt med nuvarande regelverk.

Schengensamarbetet bygger på att de inre gränserna är öppna och att kontrollen sker vid unionens yttre gräns. Att förlägga gränsövergångar till EU:s sida skulle i praktiken innebära att man inför kontrollstationer inne i Schengenområdet. Det strider mot idén om fri rörlighet, och kommissionen ser ingen juridisk väg framåt.

Frågan har ändå väckt debatt i flera medlemsländer. För Polen och Rumänien, som sedan krigsutbrottet tagit emot stora mängder ukrainsk export, är frågan också ekonomiskt känslig. Bönder i bland annat Polen och Rumänien har protesterat mot billig ukrainsk spannmål som konkurrerar med lokala produkter. Samtidigt har EU byggt upp så kallade solidaritetsbanor för att underlätta ukrainska transporter.

Dessa banor har varit avgörande. Genom dem har miljontals ton spannmål, olja och industrivaror kunnat nå omvärlden trots Rysslands blockad av Svarta havet. Järnvägen är också central för Ukrainas basindustri. Flera stora anläggningar ligger i de östra delarna av landet, och exporten av järnmalm och stålprodukter sker till stor del via järnväg till EU och vidare till världsmarknaden.

Ukrainas gruv- och stålindustri har länge varit en viktig leverantör till den europeiska marknaden. Landet har stora fyndigheter av järnmalm, mangan och grafit, och stålverken i bland annat Kryvyj Rih har försett köpare i hela EU. Kriget har slagit hårt mot sektorn, men de delar som fortfarande är i ukrainsk kontroll är beroende av järnvägarna västerut. Stopp vid gränsen får därför snabbt effekter på priser och leveransplaner hos köpare i EU.

Att Ryssland riktat in sig på just gränserna är ingen slump. Enligt ukrainska bedömare vill Moskva skära av Ukrainas förbindelser med väst för att försvaga både ekonomin och försvaret. Järnvägsnätet har därför varit ett prioriterat mål under kriget, såväl med robotar som drönare. Ukraina har också efterfrågat mer luftvärn och skydd kring viktiga transportnoder, men det eliminerar inte behovet av alternativ.

Det finns bara ett begränsat antal platser där tåg kan byta från ukrainsk till europeisk spårvidd. Den europeiska spårvidden skiljer sig från den ukrainska, vilket gör att tåg måste lastas om eller byta hjul vid gränsen. Det gör gränsstationerna extra sårbara. En förstörd omlastningsanläggning kan stoppa trafiken i flera veckor.

Därför vill Kyiv alltså flytta dessa funktioner. Men i nuläget tycks alternativen vara begränsade. EU-kommissionen har i stället pekat på behovet av investeringar i skyddet av befintliga anläggningar och i att göra fler gränsstationer operativa. Enligt diplomater i Bryssel förs också diskussioner om hur man ska kringgå Schengenreglerna, men något beslut har ännu inte fattats.

För Ukrainas del är tiden en avgörande faktor. Med vinter i antågande väntas Ryssland trappa upp attackerna mot infrastrukturen. Varje avbrott i järnvägstrafiken får omedelbara konsekvenser för både ukrainsk ekonomi och mottagarländerna i EU.

Det är mot den bakgrunden som infrastrukturministerns vädjan ska förstås. Utan fungerande gränsövergångar stannar exporten. Och utan exporten försvagas Ukraina ytterligare i ett krig där logistik är en frontlinje i sig.

Frågan väntas tas upp på nytt vid kommande möten mellan Ukraina och EU. Men så länge Schengenreglerna ligger fast tycks den ukrainska önskan sakna stöd i Bryssel.