Veteraner rasar över Trumps triumfbåge: ”En skam”

Washington. I rondellen där Donald Trump vill bygga sin triumfbåge tutar bilister till stöd för demonstranterna som samlats. De flesta är veteraner som inte vill se jättebygget så nära Arlingtonkyrkogården.

– Jag är skitsur på det som Trump försöker göra, säger Barbara Best från Virginia.

Hon står tillsammans med andra demonstranter i den hårt trafikerade rondellen en kylig förmiddag. Många bär militärjackor och kepsar med insignier. De håller plakat, och då och då tutar en bilist för att visa sitt stöd. Då höjer demonstranterna händerna och vinkar tillbaka.

Arlingtonkyrkogården är ingen vanlig kyrkogård. Den anlades under inbördeskriget på den tidigare egendomen tillhörande Robert E. Lee, den general som ledde sydstaternas armé. Omkring 400 000 människor ligger här, de flesta av dem soldater som stupat i USA:s krig. Här finns gravar från inbördeskriget, världskrigen, Korea, Vietnam, Irak och Afghanistan. Att få sin grav på Arlington betraktas som en av de högsta utmärkelser en person kan få i militären.

Platsen ligger på andra sidan Potomacfloden från Washington, granne med Pentagon, och används regelbundet för statsbegravningar och högtidliga ceremonier. Där finns också den okände soldatens grav, en av landets mest vördade minnesplatser. För många amerikaner är Arlington inte bara en begravningsplats utan en nationell helgedom.

Trump vill resa en triumfbåge i rondellen precis vid ingången till kyrkogården. Enligt uppgifter ska den bli en monumental entré, en portal som ska hedra dem som tjänat landet. Men motståndarna menar att ett så stort bygge skulle ta fokus från själva kyrkogården. De pekar på att de vita gravstenarna som sträcker sig över kullarna är det som gör intrycket starkast. Ett jättelikt monument skulle konkurrera med den känslan.

– Vi behöver inga nya triumfbågar. De som ligger här har redan fått den största ära som finns, säger en annan demonstrant, en veteran från Vietnamkriget.

Protesterna har vuxit under de senaste dagarna. Flera veteranorganisationer har gått ut och krävt att planerna skrotas. Även anhöriga till begravda soldater har engagerat sig. De säger att platsen måste förbli lugn och stillsam, inte förvandlas till en turistattraktion med politisk symbolik.

Triumfbågar har historiskt rests för att fira militära segrar, från antikens Rom till Paris. Att använda en sådan symbol vid en militärkyrkogård väcker frågor om vad monumentet egentligen ska uttrycka. Kritiker menar att en gravplats inte är rätt sammanhang för ett monument präglat av makt och politisk ambition.

Frågan är känslig även i ett större perspektiv. USA har under flera år genomgått en intensiv debatt om monument och vad de representerar. Statyer av sydstatsgeneraler och andra kontroversiella historiska personer har rivits eller flyttats. Samtidigt har politiker från flera håll velat bygga nya minnesmärken för att fira nationens historia. Varje nytt förslag granskas därför hårt.

Trump har hittills inte kommenterat demonstrationen. Hans anhängare ser triumfbågen som ett sätt att lyfta fram militära insatser och nationell stolthet. De menar att kritiken är överdriven och att bygget skulle vara en värdig hyllning. Men för många veteraner väger det egna minnet av platsen tyngre än politiska markeringar.

Barbara Best tillhör dem. Hon bor i Virginia, den delstat där Arlington ligger, och har följt frågan sedan planerna blev kända. För henne handlar det inte om vem som bygger monumentet, utan om vad platsen får betyda.

– Det här är helig mark. Det är inte en plats för politiska projekt, säger hon.

Om projektet blir verklighet återstår att se. Bygget lär kräva flera tillstånd och möta juridiska utmaningar. Men i rondellen fortsätter signalhornen att ljuda. För en stund överröstas trafikens brus av stödet för dem som vill skydda en av USA:s viktigaste minnesplatser.