Erik de la Reguera: Klimatförändringarna osynliggörs – för att gå Trump till mötes

Den franska kuststaden Évian vid Genèvesjön har förvandlats till en belägringsfästning. Med 16 000 poliser på plats – två för varje invånare – är säkerhetsåtgärderna inför G7-mötet massiva. Ingen släpps in eller ut ur staden utan passerkort, och gatorna som vanligtvis fylls av turister domineras nu av uniformerad personal, diplomater i kostym och en handfull journalister.

Att köpa en baguette på det lokala bageriet kräver uppvisande av pressackreditering, och ett kvarters promenad innebär att passera fyrtiotalet poliser. Staden andas spänning och förberedelse inför ett av årets viktigaste politiska möten.

När världsledarna samlas den 15-17 juni är det Emmanuel Macron som står som värd. För Frankrikes president är det sannolikt det sista G7-mötet han leder, eftersom han lämnar presidentposten nästa år. Men trots att mötet samlar några av världens mäktigaste ledare saknas ett väsentligt ämne på dagordningen: klimatförändringarna.

En genomgång av de dokument som tagits fram inför mötet visar att ordet klimat lyser med sin frånvaro. Detta är anmärkningsvärt i ett år då EU:s klimatbevakningstjänst Copernicus varnat för att extrema väderhändelser sannolikt kommer att öka i spåren av väderfenomenet El Niño.

Frankrike drabbades redan i maj av rekordtemperaturer. Enligt Christophe Cassou, forskningsledare vid CNRS, Frankrikes nationella centrum för vetenskaplig forskning, hade en värmebölja med temperaturer långt över 30 grader så tidigt på året varit ”en chans på tusen” utan människans påverkan på klimatet genom utsläpp av växthusgaser.

Försoning framför klimatdiskussion

Anledningen till klimatfrågans frånvaro är delvis diplomatisk. Macron hoppas att mötet ska gå i försoningens tecken, särskilt gentemot Donald Trump, med vilken flera av ledarna haft en spänd relation det senaste året. Klimatförändringar är definitivt inte rätt samtalsämne för att smörja relationen med den amerikanska presidenten, som tidigare kallat klimathotet för ”ett bedrägeri” och ”en bluff” i ett tal i FN förra hösten.

Frankrikes miljöminister Monique Barbut har krasst konstaterat att ”om vi börjar prata om klimatet, då är det slut med G7”. Hennes uttalande speglar den känsliga balansakten mellan att driva viktiga sakfrågor och att upprätthålla fungerande relationer mellan de stora ekonomierna.

I stället för klimatdiskussioner ska G7-gruppen fokusera på hur man kan säkra tillgången på olja och gas – just de fossila bränslen som tillsammans med kol bidragit mest till de klimatförändringar som man väljer att inte diskutera.

Hormuzsundet i fokus

Energisäkerhet står högt på dagordningen. Normalt passerar 20 procent av världens olja och flytande naturgas genom Hormuzsundet. Stoppet under de senaste månadernas krig har lett till höga råvarupriser och gradvis stigande inflation runt om i världen. Som svar höjde Europeiska centralbanken förra veckan styrräntan, och fortsatta höjningar är att vänta om inflationen inte faller tillbaka.

Detta leder i sin tur till att tillväxten minskar, arbetslösheten ökar och boendekostnaderna stiger – något som bekymrar många av regeringscheferna på mötet. Frankrike och Storbritannien bygger en allians av nationer som är redo att agera militärt för att skydda sjöfarten i Hormuzsundet efter en vapenvila. Dock återstår det att se om planerna faktiskt sätts i verket. Det aviserade avtalet mellan USA och Iran verkar skört, och ingen nation vill hamna i korselden om striderna tar fart på nytt.

Ukraina på agendan

En annan central fråga är konflikten i Ukraina. Volodymyr Zelenskyj kommer att delta vid ett rundabordssamtal på tisdagen, där det gäller att säkerställa fortsatt stöd från alla G7-länder. Att pressa Ryssland till eftergifter vid förhandlingsbordet kräver en enad front, vilket gör Trumps stämning extra viktig för mötets utfall.

En fransk diplomat förklarade nyligen att fokus denna gång ligger på de stora, akuta kriserna. Att nå ett fredsavtal i Mellanöstern och säkra stöd till Ukraina prioriteras. Diplomaten hävdade också att klimatet berörs indirekt genom diskussioner om världshaven, biologisk mångfald, dricksvattenkvalitet och stöd till fattiga länder.

Men det är svårt att inte uppfatta detta som en undanflykt. Klimatförändringarna är inte en framtida utmaning – de pågår här och nu, år efter år, med allt värre konsekvenser. Det är en ständigt pågående kris som inte väntar på rätt politisk tajming.

I nästa vecka väntas en ny värmebölja dra in över Frankrike. Medan poliserna vaktar Évians gator och världsledarna diskuterar oljetillgångar fortsätter temperaturerna att stiga. G7-gruppen, som består av USA, Storbritannien, Tyskland, Frankrike, Italien, Japan och Kanada, representerar några av världens största ekonomier och mäktigaste demokratier. Men frågan kvarstår: vilken kris väljer man att prioritera, och vilken väljer man att ignorera?