Erik de la Reguera: Vem är ansvarig för de tusentals dödsfallen?

En extrem värmebölja har drabbat Europa med förödande konsekvenser, och den politiska debatten om klimatanpassning intensifieras nu i Frankrike. Minst 1 000 fler dödsfall än normalt har registrerats i landet till följd av hettan, enligt preliminära beräkningar, medan Spanien rapporterar minst 300 dödsfall.

När Frankrikes president Emmanuel Macron nyligen tillfrågades om hans regering gjort tillräckligt för att förbereda landet för klimatförändringarna, försvarade han sig med att det rörde sig om något aldrig tidigare skådat. Han påpekade att temperaturen legat 15 grader över medeltemperaturen för årstiden och att man inte kan anpassa sig till något som överträffar allt annat i Europa.

Under tio dagar mellan den 18 och 27 juni låg temperaturen dagtid konstant över 34 grader i Paris, med toppar på över 40 grader. Rekordet för dygnsmedeltemperaturen slogs flera dagar i rad. Hettan har därefter dragit vidare till Central- och Östeuropa, där bland annat Ungern nu plågas av temperaturer runt 40-gradersstrecket.

Även andra europeiska länder har drabbats hårt. I Spanien, Storbritannien, Tyskland, Schweiz och Danmark har värmerekord slagits under den ovanligt tidiga och långvariga värmeböljan.

Två rapporter från olika forskarnätverk visar att en så här lång och svår värmebölja, så tidigt på sommaren, hade varit i stort sett omöjlig utan den globala uppvärmningen. Flera franska klimatforskare har påpekat att det är just denna typ av extrema väderhändelser som de länge förutspått och varnat för.

Christophe Canou, klimatforskare vid Frankrikes nationella centrum för vetenskaplig forskning CNRS, går så långt som att tala om ett brott mot internationell rätt. Enligt honom är ett lands regering ansvarig att skydda sin egen befolkning, något han menar att Frankrike nu misslyckats med.

Det mänskliga priset för värmeböljan är högt. I fredags, då temperaturen nådde drygt 39 grader i Paris, rapporterade ambulanspersonal 109 dödsfall i den franska huvudstaden. Denna siffra inkluderar endast de som hittats döda i hemmet eller på offentlig plats. I vanliga fall är genomsnittet för den typen av dödsfall sju per dag.

Samtidigt har sjukhusen i Paris fyllts snabbt av patienter. Akutläkaren Patrick Pelloux säger att situationen varit värre än under covid-19-pandemin. Han befarar att dödstalen kommer att närma sig nivåerna från den stora värmeböljan i augusti 2003, då fler än 15 000 människor dog i Frankrike.

Sedan 2003 har luftkonditionering installerats på de flesta äldreboenden. Denna gång är det främst de fattigaste som drabbats hårt: de som sover på gatan eller äldre och sjuka som bor kvar hemma. Det faktum att 1 800 skolor tvingades stänga två veckor före sommarlovet på grund av hettan visar på systemets svagheter. Temperaturer på 35 grader på akut- och förlossningsavdelningar har också rapporterats.

Den politiska debatten har nu tagit fart på allvar. De grönas ledare Marine Tondelier kräver en omfattande utredning för att utkräva ansvar och påpekar att det är fruktansvärt att veta att merparten av dödsfallen hade kunnat undvikas.

Även högernationalistiska Nationell samlings ledamot Jean-Philippe Tanguy kritiserar situationen och kallar den outhärdlig. De flesta partier kräver nu mer luftkonditionering på sjukhus och i skolor.

Nationell samling, lett av Jordan Bardella och Marine Le Pen, går längre och kräver statligt subventionerad luftkonditionering åt alla privatpersoner. Hur det ska finansieras är dock oklart, och förslaget ignorerar baksidorna med luftkonditionering – den genererar mer hetta utanför bostäderna och drar stora mängder energi.

De grönas Marine Tondelier påminner om att grundproblemet kvarstår: att utsläppen av växthusgaser fortsätter att öka globalt på grund av människans användning av fossila bränslen. Tillsammans med sina allierade på vänsterkanten kräver hon därför en snabbare grön omställning och att fransmän får rätt till fem dagars extra ledighet vid extremhetta.

Emmanuel Macron svarar att hans regering redan gjort mycket, och det är sant att miljardbelopp investerats i klimatanpassning i Frankrike. Men kritiken mot presidenten handlar inte bara om bristande inhemska åtgärder.

Att Macron valde att stryka klimatfrågan från G7-mötet i franska Évian har också väckt reaktioner. Han ville inte reta upp den amerikanske presidenten Donald Trump, och mötet kom i stället att handla mycket om hur man skulle säkra leveranser av olja och gas genom Hormuzsundet.

Hälsomyndigheterna befarar att dödssiffrorna kommer att stiga ytterligare. Hälsoproblem orsakade av värme visar sig ofta några dagar och ibland veckor efter att kroppen utsatts för höga temperaturer. På franska sjukhus är man inställd på en fortsatt hög nivå av vårdsökande de närmaste dagarna, även om värmen nu tillfälligt avtagit.

Situationen illustrerar den internationella utmaningen med klimatanpassning. I en annan värld hade höga olje- och gaspriser kunnat vara en hävstång för att snabba på Europas omställning och användas som argument i försöken att övertala andra stora länder att minska sina utsläpp av växthusgaser. Men tydligt är att den politiska viljan att prioritera klimatfrågan fortfarande brister, trots de allt mer påtagliga och dödliga konsekvenserna av klimatförändringarna.