Under helgen retirerade TPLF-rebellerna från Mekelle, huvudstaden i den krigsdrabbade provinsen Tigray i Etiopien. Den stora flygplatsen utanför staden, som tillsammans med två andra flygplatser intogs av rebellerna under en blixtoffensiv förra veckan, är nu återigen under federal kontroll. En person i Mekelle, som av säkerhetsskäl inte vill namnges, uppger för DN att federala trupper har synts i och utanför staden och att de även är på väg norrut mot Adigrat, nära gränsen till Eritrea.
Läget i Mekelle beskrivs på måndagsmorgonen som lugnt, men invånarna oroar sig för plundring i ett läge där många polisstationer övergivits av personal som varit lojal med rebellerna. Enligt källan har stödet för TPLF-rebellerna sjunkit hos civilbefolkningen, som är utmattad efter flera års konflikt och oro. Det senaste kriget, som avslutades för fyra år sedan, tros ha kostat hundratusentals människoliv.
Konflikten mellan TPLF och fredspristagaren Abiy Ahmeds regering handlar i grunden om skiljaktiga uppfattningar om hur Etiopien ska styras på lång sikt. Men genom komplicerade kedjor av allianser och fiendskap riskerar betydligt fler aktörer att dras in i kriget. Först i raden av dessa tros Eritrea vara. Grannlandet stod på Abiys sida under det senaste kriget i Tigray, men har nu vänt sig mot honom.
Amnesty International uppger att civila byggnader har skadats av artilleribeskjutning och luftattacker och varnar för att brott mot internationell rätt kan ha begåtts i striderna. Organisationen vädjar om att Afrikanska unionens freds- och säkerhetsråd ska sammankallas för att om möjligt bromsa utvecklingen. ”Detta är särskilt kritiskt eftersom det finns en växande oro för en regionalisering av konflikten”, skrev Amnesty i ett uttalande i fredags.
Två dagar senare kom en bekräftelse på farhågorna om att hela regionen kan dras in i det etiopiska inbördeskriget. I den egyptiska kuststaden el-Alamein möttes på söndagen ledarna för Egypten, Eritrea, Somalia och Sudan för överläggningar om ”regionala frågor”, vid sidan av ett sedan tidigare planerat AU-möte. De fyra länderna har på papperet inte mycket gemensamt, men varje aktör har sina egna skäl att bekämpa Abiys regim i Addis Abeba.
Att allt handlade om Etiopien stod klart i den deklaration som följde på mötet, även om landet inte nämndes vid namn. Parterna slog fast sina positioner i en rad frågor, från Nilens vatten till kontrollen över Röda havet. I nästan samtliga formuleringar var udden riktad mot Addis Abeba.
Etiopien och Egypten är, näst Nigeria, Afrikas till folkmängd största länder och räknas till kontinentens starkaste militärmakter. Sedan många år har de varit på kollisionskurs på grund av den känsliga frågan om Nilens vatten och de utkämpar redan ett krig genom ombud i grannlandet Sudan. En ny front kan öppnas i detta indirekta krig om Egypten via Eritrea dras in i Etiopien. Att även Somalia figurerar i sammanhanget tyder på att Abiy har isolerats regionalt.
Sten på börda för den pressade fredspristagaren är den allians som totalt sju etiopiska rebellgrupper nyligen har bildat mot honom. Denna allians innebär att även om Abiy når framgångar i Tigray, ökar sårbarheten för angrepp på andra håll i takt med att han skickar fler trupper norrut. Bakgrunden till kriget är att TPLF, som tidigare var den dominerande kraften i etiopisk politik, drog sig tillbaka till hemprovinsen Tigray och därmed banade väg för Abiy Ahmed som premiärminister. Abiy vill se en stark unitär stat i Etiopien, medan TPLF värnar sitt självbestämmande.
