Ukrainas förhoppningar om att kunna tillverka avancerade Patriotrobotar på egen hand har krossats efter att USA:s president Donald Trump backade från ett tidigare löfte. Beslutet lämnar landet allt mer sårbart för ryska luftangrepp i det pågående kriget.

Det amerikanska luftvärnssystemet Patriot räknas till världens mest avancerade försvarssystem. Systemet består av mobila enheter utrustade med radar, eldledningscentral och ramper för robotavfyrning, vilket gör det till ett kritiskt verktyg för att skydda luftrummet mot inkommande hot.

Under Natomötet i Ankara i början av juli verkade det som om Ukraina äntligen skulle få gehör för sina långvariga önskemål. Trump öppnade då för möjligheten att Kiev skulle få licens att själv tillverka Patriotsystemet – ett besked som mottogs med stor lättnad av ukrainska myndigheter.

”Gör robotarna själva. Vi har inte pratat med företaget om det än, men det kommer att lösa sig”, sade Trump under ett möte med Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj vid det tillfället.

Men presidentens inställning visade sig vara allt annat än stabil. Först började Trump uttrycka tveksamhet kring beslutet, för att sedan helt backa från löftet. Vid ett kabinettsmöte på Camp David förra fredagen var tonen en helt annan.

”Vi har inte kommit överens om det, vi har pratat om det, men det är svårt att ge bort så avancerad teknik och jag tror inte det någonsin kommer att hända”, förklarade Trump.

Bakgrunden till den dramatiska svängningen är oklar för allmänheten, men flera faktorer kan ha spelat in. Martin Lundmark, lektor i försvarssystem på Försvarshögskolan, menar att Trumps senare uttalande faktiskt ligger mer i linje med USA:s historiska försvarspolitik.

”Jag är mer förvånad över att han godkände det från början, än att han svängde. USA har alltid varit väldigt restriktiva med sin egen teknik och vill inte att den sprids till andra länder”, förklarar Lundmark. Han pekar på risken att teknik av denna kaliber skulle kunna hamna i händerna på länder som USA betraktar som fiender.

Men det kan finnas mer akuta skäl bakom beslutet. Enligt en rapport från den inflytelserika tankesmedjan CSIS (Center for Strategic and International Studies), publicerad den 30 juni, har USA:s lager av Patriotrobotar krympt dramatiskt – med hela 65 procent under kriget mot Iran. Rapporten varnar för att endast 759 av de mest avancerade Patriotrobotarna kan finnas kvar i det amerikanska försvaret.

Trumpadministrationen har visserligen förnekat uppgifterna om omfattande brister i lagren. Samtidigt tyder nya avtal som Vita huset nyligen ingått med försvarsjättarna Lockheed Martin och Northrop Grumman om tillverkning av bland annat Patriotrobotar på att problemen är reella.

I ett sådant läge blir det praktiskt omöjligt för USA att dela med sig av systemet, menar Martin Lundmark. ”Om Ukraina ska tillverka dem kommer det att kräva amerikanska resurser som stöd. Dessa kan man tänka sig att USA behöver själva i nuläget”, förklarar han.

Om lagren verkligen har sinat blir det ytterligare ett exempel på att USA har missbedömt krigets omfattning och varaktighet. Trump själv talade inledningsvis om att konflikten skulle vara över på en vecka, men nu har den pågått i fem månader med fortsatt intensitet. Det innebär ett enormt slitage på krigsmateriel som varit svårt att förutse.

Ukraina har enligt uppgift haft omkring åtta Patriotsystem för att försvara sitt luftrum, men har återkommande larmat om akut brist på ammunition. Bristen på dessa avancerade luftvärnssystem gör landet alltmer sårbart för ryska attacker från luften, särskilt mot kritisk infrastruktur och civila mål.

Martin Lundmark påpekar dock att det alltid finns en osäkerhetsfaktor när det gäller Trump och hans beslut. Det gäller både svängningen kring Patriotsystemet och andra aspekter av konflikten. Lagerbrist kan spela en roll, men presidentens oberäkneliga beslutsfattande kan vara lika avgörande.

”Han svänger stup i kvarten. Den ena stunden säger han ’nu har vi ett avtal’, nästa säger han ’vi ska förgöra dem.’ Ibland uttrycker han mindre stöd till Ukraina och mer acceptans för Ryssland, och sedan svänger han”, konstaterar Lundmark.

Den senaste utvecklingen understryker den komplicerade dynamiken i det militära stödet till Ukraina och hur sårbara sådana löften kan vara för politiska vindar. För Ukraina innebär Trumps volte ett hårt slag mot möjligheterna att förbättra sitt luftförsvar i kritisk tid.