Första samtalet från kung Haakon: ”Bra och nära”

Den norska kungen Harald V är död. Han avled på fredagsmorgonen, 89 år gammal, efter en tid av försämrad hälsa. Redan 25 minuter senare ringde hans son och efterträdare, kronprins Haakon, upp statsminister Jonas Gahr Støre. Haakon presenterade sig då som den nya kungen.

– Det var kung Haakon som ringde och informerade mig om vad som hade hänt. Vi hade ett bra och nära samtal om de personliga aspekterna av att förlora sin far, säger Støre till Aftenposten.

Støre vet själv hur en sådan förlust känns. Han förlorade sin egen far 2017. Redan dagen innan kungens död ställde han in en planerad resa till Tyskland med anledning av kung Haralds försämrade hälsa. Samma kväll tänkte han att kungen faktiskt kunde dö snart. När telefonen ringde på fredagsmorgonen var det därför tydligt för honom vad samtalet gällde.

Även Stortingets president Masud Gharahkhani blev uppringd av den nya kungen.

– Det är förstås väldigt svårt att få det budskapet från vår nya kung. Det är våra roller, och vi ska informera varandra. Men oavsett planer är man aldrig förberedd på en dag som denna, säger Gharahkhani.

Vid 11.30-tiden på fredagen mötte Haakon regeringen i ett extra statsråd på slottet. Kort därefter meddelades att han antar titeln Hans Majestät Konung Haakon VIII och att hans valspråk blir Allt för Norge – samma valspråk som både hans far Harald V och farfar Olav V använde.

Namnet Haakon är historiskt laddat i Norge. Haakon VII valdes till kung 1905 efter unionsupplösningen med Sverige och blev under andra världskriget en symbol för norskt motstånd. Han dog 1957. Först nu, nästan 70 år senare, får Norge återigen en kung med namnet Haakon.

Haakon föddes 1973 och har varit kronprins i 34 år, sedan fadern besteg tronen 1991. Han har under flera perioder vikarierat som regent när kungen var sjuk. Den nya kungen är gift med drottning Mette-Marit och har tillsammans med henne två barn. Även detta äktenskap väckte debatt när det offentliggjordes, men Mette-Marit har med tiden blivit en central gestalt i kungahuset. Kung Harald efterlämnar förutom kung Haakon även prinsessan Märtha Louise och drottning Sonja.

Harald V föddes 1937 som son till Olav V och den svenska prinsessan Märtha. Hans giftermål 1968 med Sonja Haraldsen väckte debatt eftersom hon inte var av kunglig börd, men med tiden blev hon en uppskattad drottning. Det blev en påminnelse om hur den norska monarkin gradvis har utvecklats till en mer folklig institution.

Harald V satt på Norges tron i 34 år. Han efterträdde Olav V 1991 och blev under sin regeringstid en av landets mest folkkära monarker. Hans sjukdomsperioder under de sista åren har dock gjort att tronskiftet länge har känts nära förestående. Successionen har varit väl förberedd, och Haakon har successivt fått allt större ansvar.

Nu väntar det norska folket på kung Haakons första tal. När Olav V dog 1991 höll Harald ett tal till folket redan dagen efter. Mycket tyder på att den nya kungen följer samma mönster. Ett sådant tal blir den första stora möjligheten för Haakon att sätta ord på hur han vill gestalta sin tid som kung.

I Norge är monarkin konstitutionell. Kungen har ingen politisk makt men är statsöverhuvud och bär en central representativ roll. Statsministern och Stortingets president hör till dem som enligt tradition ska underrättas tidigt vid ett tronskifte. Samtalen med dem var därför både formella och djupt personliga – en påminnelse om att ett kungahus i grunden också är en familj.