Bo Torbjörn Ek: Så kan Ryssland attackera Nato – inom kort

Danmarks militära underrättelsetjänst, FE, varnar i en ny rapport för att Ryssland inom några månader kan komma att genomföra en attack mot ett Natoland. Rapporten beskriver ett Ryssland som är pressat och försvagat av kriget mot Ukraina, men där risken för ett vågat eskalationssteg samtidigt ökar. FE är en av Natos underrättelsetjänster och publicerar regelbundet öppna hotbedömningar. Danmark har ett strategiskt läge vid Östersjöns inlopp och är en av de Natomedlemmar som varit mest pådrivande i stödet till Ukraina.

Enligt FE har ukrainska robotar och drönare slagit djupt in på ryskt territorium. Den ryska ekonomin är hårt ansträngd av krigsutgifter och sanktioner. Många ryska soldater dödas eller skadas allvarligt, samtidigt som de ryska styrkorna inte nått några avgörande framgångar på slagfältet. Det västliga stödet till Ukraina är fortsatt starkt, konstaterar underrättelsetjänsten.

Det är kombinationen av militära motgångar och ekonomisk press som får FE att bedöma att Kreml kan vara villigt att ta stora risker. Underrättelsetjänsten ser ett mönster där Putinregimen vill skaka om spelplanen. En potentiell attack mot ett eller flera Natoländer beskrivs som ett möjligt nästa steg. Risken anges som låg men växande.

I rapporten går FE igenom flera tänkbara scenarier. Ett är en så kallad false flag-operation, där Ryssland kan komma att skicka en ukrainsk drönare mot ett mål i ett Natoland för att lägga skulden på Ukraina. Ett annat är att ryska robotar eller drönare avfyras mot ett Natoland, varefter Ryssland hävdar att ukrainsk störning av misstag ledde vapnen fel.

Ett tredje scenario är en ny variant av ”små gröna män” – soldater utan igenkänningstecken, i stil med dem som dök upp på Krim 2014. Genom att förneka att soldaterna tillhör den egna armén kan Ryssland skapa förvirring och vinna tid. FE pekar på att ett sådant angrepp sannolikt skulle föregås av en rysk styrkeuppbyggnad vid gränsen, eftersom Moskva måste vara berett på ett militärt svar från Nato. De Natoländer som gränsar direkt till Ryssland – bland dem Finland, Estland, Lettland, Litauen, Polen och Norge – är särskilt berörda.

Den danska varningen kommer i ett läge där flera västliga underrättelsetjänster har pekat på en ökad rysk sabotageverksamhet i Europa. Misstänkta angrepp och störningar har riktats mot järnvägar, undervattenskablar, hamnar och transportleder. Hittills har många händelser beskrivits som hybridkrigföring, men FE menar att de framöver kan bli mer brutala och i värsta fall kosta många människoliv.

Den säkerhetspolitiska kartan i Europa har förändrats dramatiskt sedan Rysslands fullskaliga invasion. Finland och Sverige är numera Natomedlemmar, vilket har bundit samman de nordiska länderna och de baltiska staterna i en gemensam försvarsplanering. För Ryssland innebär det att alliansens militära strukturer har flyttats närmare landets gräns, något som kan öka incitamenten att testa Natos beslutsamhet.

Att Danmark går ut med bedömningen är i sig en signal till Moskva. Nato vill visa att man ser hotet och är berett att svara. Enligt FE är det avgörande hur Ryssland uppfattar USA:s vilja att försvara Europa. Så länge Moskva tror att USA inte ställer upp, ökar risken för ett vågat steg. En attack mot ett Natoland skulle utlösa artikel 5 om kollektivt försvar, men avskräckningen bygger på att hela alliansen verkligen agerar tillsammans.

Ordföranden för Natos militärkommitté, italienaren Giuseppe Cavo Dragone, har sagt att alliansen är redo om Ryssland trappar upp. Samtidigt sätter den nya danska rapporten fokus på hur svårbedömt säkerhetsläget är. Ryssland är pressat, men just därför kan ett överraskande och farligt drag inte uteslutas. De kommande månaderna blir en prövning för Natos sammanhållning och för den avskräckning som europeisk säkerhet vilar på.

För Europa innebär rapporten att försvarsplanering och beredskap sannolikt prioriteras ännu högre. Flera länder har redan ökat sina försvarsanslag efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina i februari 2022. Den nya hotbilden förstärker bilden av att Natos östra flank och de nordiska länderna befinner sig i ett utsatt läge. FE:s slutsats är att säkerhetsläget har försämrats ytterligare och att en direkt konfrontation mellan Ryssland och Nato inte längre kan avfärdas som en teoretisk möjlighet.