Här är opinionsmätningar före val förbjudna

Rösterna i riksdagsvalet är ännu inte färdigräknade, men redan har eftervalsdebatten inletts. Liberalernas rekordspurt över fyraprocentsspärren har satt fokus på opinionsmätningarnas roll i valrörelsen – och väckt frågan om Sverige borde införa begränsningar liknande dem som finns i flera andra europeiska länder.

Tommy Möller, professor i statsvetenskap vid Stockholms universitet, konstaterar att mätningarna har spelat större roll än vanligt. Liberalerna hade inte tagit sig över spärren på egen hand, utan tack vare taktikröster från väljare som ville säkra partiets plats i riksdagen.

– Vi vet sedan tidigare att sådana opinionseffekter uppstår under en valkampanj, säger han. Nytt var att Liberalerna vädjade om stödröster och gjorde det till sin huvudfråga.

I sluttampen av valrörelsen vände opinionen för Liberalerna, som länge var osäkra på att klara sig kvar i riksdagen. Partiet satsade på att mobilisera väljare från andra läger och uppmanade dem att låna ut sin röst för att rädda Liberalerna över fyraprocentsspärren.

I flera europeiska länder är det i dag förbjudet att publicera opinionsmätningar i de sista dagarna eller veckorna före ett val. Mest strikta regler har Italien. Där gäller förbudet i två veckor innan vallokalerna stänger, och dessutom tillämpas en så kallad valtystnad, silenzio elettorale, under de sista dygnen. Medierna avstår då från att publicera intervjuer med politiska kandidater, och valmöten och affischering på offentliga platser är inte tillåtna. Italiens regelverk brukar lyftas fram som den mest långtgående regleringen i Europa.

De italienska reglerna infördes år 2000 för att hålla mediemogulen och den tidigare premiärministern Silvio Berlusconi i schack. Han anklagades för att använda sina tv-kanaler för att stärka sin egen position, bland annat genom missvisande opinionsmätningar, enligt Washington Post.

Även i Portugal och Spanien är det förbjudet att publicera mätningar i de sista dygnen före valdagen. De spanska och portugisiska reglerna är något mindre strikta än de italienska, men principen är densamma – väljarna ska kunna ta ställning utan att påverkas av sista-minuten-trender. I Frankrike är motsvarande förbud begränsat till valdagen och dygnet före.

Det stora intresset för opinionsmätningar i den svenska valrörelsen har väckt frågan om ett liknande regelverk. Förespråkarna menar att det skulle skapa större fokus på sakfrågor och mindre uppmärksamhet kring det politiska spelet. Kritikerna pekar på att en begränsning skulle inskränka tryck- och yttrandefriheten. Debatten har förts på ledarsidor och i sociala medier under valrörelsens slutskede.

Tommy Möller tycker att mätningarna har fått för stor plats i debatten och i medierna. Vi har fått se lite för mycket av ”det våta fingrets politik”, säger han. Utan mätningar som pejlar väljarnas åsikter går dock något värdefullt förlorat.

– När partierna ligger så nära varandra och regeringsfrågan är så viktig kan mätningarna ge värdefull information för en rationell röstning, säger han.

– Det är också viktigt för partierna att ha kännedom om hur väljaropinionen ser ut och hur olika väljargrupper reagerar på olika förslag. Det är värdefullt för partierna, men även för demokratin. Folkviljan ska avspeglas i besluten.

Han lyfter också fram en aspekt som lätt hamnar i skuggan av kritiken. Opinionsmätningarna innehåller ett tävlingsmoment som gör valkampanjen mer spännande för väljarna.

– Det skulle man inte vilja vara utan, konstaterar han.

Ett publiceringsförbud har också ett praktiskt problem: det är svårt att upprätthålla. Frankrike är ett exempel. Där gällde tidigare ett förbud under de sju sista dagarna före valet, men det fick luckras upp sedan mätdata gång på gång publicerats på nätet av bloggare och andra aktörer.

– Man kan inte förbjuda att mätningarna görs. Partierna kommer att göra egna mätningar, och om de anser sig ha nytta av det kommer de ändå att komma till allmänhetens kännedom, säger Tommy Möller.

Sverige har i dag inga begränsningar alls. Opinionsmätningar, utfrågningar och valkampanjer är tillåtna ända tills vallokalerna stänger. Efter en valrörelse där taktikrösterna och mätningarna har kommit att dominera debatten är frågan om den svenska modellen bör omprövas – eller om öppenheten väger tyngre än risken att mätningarna styr valet. Andra länder har valt olika vägar, men ingen modell är problemfri. För svensk del handlar det i grunden om vad man vill skydda: valets integritet eller allmänhetens tillgång till information.