Här framställs virus som ska ”äta” resistenta bakterier

Det kallas för en tyst pandemi. Bakterier med motståndskraft mot antibiotika ligger bakom var sjätte konstaterad infektion i världen, och enligt en studie i The Lancet kan 39 miljoner människor dö till följd av sådana infektioner fram till 2050. Låg- och medelinkomstländer är värst drabbade, men också i Sverige märks problemen. Under 2021 avled 508 personer till följd av infektioner med resistenta bakterier – mer än dubbelt så många som dödsoffren i trafiken det året.

Vid Universitetssjukhuset i Lyon i Frankrike är läget brådskande enligt Frédéric Laurent, professor i mikrobiologi. ”Vi har inte mycket tid. Snart kan en tsunami av fall dra in över Europa och då måste vi vara redo”, säger han. Sjukhuset HCL har därför satsat på en gammal men delvis bortglömd metod: bakteriofager, eller fager.

Fager är virus som angriper bakterier och förstör dem för att fortplanta sig. De finns i kloakvatten, sjöar och vattendrag. ”I ett enda glas sjövatten kan det finnas en miljard olika bakteriofager”, säger Laurent. Modellen han håller upp påminner om en månlandare. Med benliknande fästen fastnar fagen på en betydligt större bakterie, injicerar genetiskt material och slår ut bakteriens ämnesomsättning. Till slut brister bakterien och nya fager strömmar ut.

Fenomenet observerades redan 1917 av den franske mikrobiologen Félix d’Hérelle, som började experimentera med fagterapi. Intresset svalnade när penicillinet slog igenom. Endast i Sovjetunionen, framför allt i Georgien, fortsatte forskningen – där var antibiotika inte allmänt tillgängligt förrän på 1950-talet. Tidigare fanns hälsorisker med restprodukter i de destillat som togs fram i östländerna, men på senare år har renings- och destillationsprocesserna förbättrats. Fagerna i sig är ofarliga för människor: de angriper bara specifika bakterier, inte mänskliga celler.

Varje vecka samlar Laurents forskarlag in prover från Lyons kloakvatten och förvarar dem i kylskåp. Efter filtrering och odling isolerar de fager som reagerar mot den bakterie de vill bekämpa. ”Vår utmaning är att hitta just den bakteriofag som patienten behöver – bland miljontals olika”, säger forskningsingenjören Cindy Guerin. Efter en destillation i flera steg finns koncentratet i en liten glasflaska med uppemot 100 miljarder fager per milliliter, redo att injiceras.

Enligt Laurent har fler än hundra patienter behandlats, och merparten har blivit bättre. HCL är det första offentligt ägda sjukhuset i EU som fått tillstånd att tillverka egna fager. ”Det ger oss kontroll över hela processen och innebär att vi snart kan förse sjukhus i hela Frankrike med bakteriofager. Kanske även sjukhus i övriga Europa”, säger han. Världshälsoorganisationen WHO kallar fagterapi lovande, men konstaterar att det saknas kliniska studier. Inom EU betraktas metoden fortfarande som experimentell och används bara av barmhärtighetsskäl – så kallad compassionate use – när patientens sista hopp är uttömt.

En av dem som fått behandlingen är 88-årige Denis Golaz i Montreux, Schweiz. I juli 2023 föll han under en vandring i Alperna och krossade ena knät. En knäprotes opererades in, men efter några veckor konstaterades en infektion med resistenta bakterier. ”De gav mig en rad olika antibiotika. Men ingenting hjälpte”, säger han. Efter att paret hört talas om forskningen i Lyon på radio bad de läkaren om att få pröva fager. Läkaren gav efter viss tvekan tillstånd. I oktober 2024 genomgick Golaz en ny operation där fager sprutades in i knät tillsammans med potenta antibiotika. I dag är han återställd och kan gå och köra bil. ”Jag är övertygad om att det var fagerna som räddade mitt ben”, säger han.

Christian Giske, chef för avdelningen för antibiotikaresistens och vårdrelaterade infektioner vid Europeiska smittskyddsmyndigheten ECDC och deltid professor vid Karolinska Institutet, välkomnar satsningen men påpekar att det är svårt att fastställa fagernas effekt. ”Fagterapi ges ofta tillsammans med antibiotika, vilket gör det svårt att säkert veta om det verkligen är den som haft önskad effekt.” Han lyfter också risken att fager indirekt kan trigga immunförsvaret om dosen är för hög. Precisionen är en styrka – fagerna skonar tarmfloran – men också en svaghet: rätt fag måste hittas i tid, vilket kan vara avgörande vid akuta infektioner. Ibland hittas den inte alls.

Globalt dör drygt en miljon människor varje år av resistenta bakterier. WHO varnar att resistensutvecklingen går snabbare än utvecklingen av nya antibiotika, bland annat på grund av överförskrivning. I Europa är Ukraina ett särskilt allvarligt exempel. Sedan krigets början har antalet infektioner med resistenta bakterier ökat kraftigt. Soldater har opererats under bristfälliga förhållanden och smittan har fått fäste på sjukhusen. Utöver det mänskliga lidandet har Ukrainas armé förlorat tusentals soldater som annars hade kunnat återvända till fronten, och de resistenta bakterierna sprids nu i samhället. Giske menar att tidiga investeringar i vårdhygien, laboratorier, diagnostik och tillgång till aktiva preparat hade kunnat minska smittspridningen betydligt.

Forskarlaget i Lyon har valt att inrikta sig på resistenta gula stafylokocker, en av de vanligaste resistenta bakterierna. Behovet av behandling bedöms växa, men de stora läkemedelsbolagen har hittills varit ointresserade eftersom det är svårt att ta patent på fager och kostsamt att producera och lagra dem. Laurent vill i stället att offentligägda sjukhus tar ansvar och bygger ett europeiskt nätverk med ett ”bibliotek” av fager. ”Svenska fager kan skickas till Frankrike, franska fager till Belgien, och så vidare. Alla europeiska sjukhus borde ha tillgång till detta, på samma sätt som man har blodbanker.”

Även Giske anser, trots invändningarna, att bakteriofager är ett av få alternativ till antibiotika. ”Kanske behöver vi tänka på detta som en kollektiv försäkring för framtiden – ja, som en del i vår beredskap”, säger han.