Ett massivt ryskt anfall riktades mot Ukraina under torsdagsnatten, med omkring 570 drönare och robotar enligt uppgifter från det ukrainska försvaret. Attacken träffade flera regioner i landet, men huvudstaden Kiev var det primära målet. Minst 30 personer dödades och ytterligare 91 personer skadades i anfallet.

Attacken markerar en betydande eskalering efter en period av relativt minskad rysk luftaktivitet. Under den senaste månaden har de storskaliga ryska luftattackerna minskat i antal jämfört med tidigare månader, enligt en analys från tankesmedjan Institute for the Study of War (ISW). Vad som exakt ligger bakom denna minskning förblir oklart, men Ryssland bedöms fortfarande ha kapacitet att genomföra stora attacker flera gånger per månad.

Statistik från ISW visar ett tydligt mönster av intensiva luftanfall under det senaste halvåret. Under januari genomfördes tre attacker med minst 300 drönare, följt av sex anfall i februari, fyra i mars, fem i april och sex i maj. I juni sjönk antalet till endast två storskaliga attacker innan torsdagens omfattande anfall ägde rum.

En möjlig förklaring som ISW lyfter fram är att Ryssland strategiskt kan bygga upp drönarförråd för att senare kunna genomföra storskaliga anfall oftare, vid tidpunkter som Kreml själv väljer. Hans Liwång, professor i försvarssystem vid Försvarshögskolan, bedömer att detta åtminstone är en del av förklaringen.

”Ryssland har med flit valt att göra lite färre attacker för att säkerställa att man kan göra kraftfullare attacker senare”, säger Liwång. Han pekar på att den ryska regimen ofta varnar för hämnd när Ukraina går till attack, och att uppbyggnaden av drönarlager är nödvändig för att kunna göra verklighet av dessa hot och svara med överlägsen kraft.

Liwång framhåller också den psykologiska och propagandistiska aspekten av dessa massiva attacker. ”Vi ser också att nätter eller dagar med större attacker får större uppmärksamhet. En del av det här handlar ju om att det ska synas, märkas och kännas”, förklarar han.

ISW presenterar även en alternativ hypotes om att Ryssland kan ha genomfört förändringar i sin drönarproduktion. Tillverkningen kan ha spridits ut på fler platser eller övergått till mer komplicerade varianter, såsom drönare utrustade med jetmotorer. Dessa är betydligt svårare att skjuta ned och orsakar större skada än konventionella drönare.

Det är känt att Ryssland har utmaningar med begränsade resurser och produktionskapacitet. En övergång till mer avancerade drönare med jetmotorer skulle kunna förklara den tillfälliga nedgången i attackfrekvens. Dock anser Hans Liwång att denna förklaring inte är tillräcklig och att den strategiska uppbyggnaden av arsenaler är den mer troliga huvudorsaken.

”Det är nog den första förklaringen som är troligare. Sedan kan det vara en mix av flera olika förklaringar där det här kan vara en liten komponent”, säger Liwång.

Parallellt med de ryska luftattackerna har ukrainska styrkor under de senaste månaderna rapporterat om flera framgångsrika bombningar av ryska mål. Ukraina har genomfört upprepade drönarattacker mot strategiska broar till den ockuperade Krimhalvön. Robert Brovdi, högste befäl för Ukrainas obemannade system, har uttalat att målet är att inom kort helt isolera halvön.

”Vi kommer att skapa förhållanden som gör det extremt svårt för militär personal eller de som arbetar inom försvarsindustrin att stanna kvar på Krim”, sa Brovdi till nyhetsbyrån Reuters i juni.

De ukrainska drönarattackerna har ökat i omfattning i takt med att landets inhemska drönarproduktion expanderat. För ett år sedan kunde ukrainska attacker omfatta omkring tio drönare mot ryska mål. Nu kan antalet ha ökat till 200 eller 300 drönare i en enda natt.

Trots denna utveckling är de ryska luftattackerna fortfarande avsevärt mycket större i skala. Ryssland inkluderar också fler typer av militära vapen i sina anfall utöver drönarna, vilket resulterar i större skadeverkningar. Medan Ukraina kan genomföra attacker med 200 till 300 drönare, kan Ryssland operera med 600, 700 eller till och med 800 drönare under en enda natt, enligt Liwång.

Denna asymmetri i attackkapacitet understryker den fortsatta utmaningen för Ukrainas luftförsvar och behovet av internationellt stöd för att upprätthålla skyddet av civilbefolkningen och kritisk infrastruktur.

Dela.

8 kommentarer

Leave A Reply

Exit mobile version