Moldaviens historiska vägval: EU-vägen säkras med knapp majoritet

Efter ett spänningsfyllt parlamentsval står det nu klart att Moldaviens EU-vänliga regeringsparti PAS har säkrat en egen majoritet med ytterst knapp marginal. Med 50,03 procent av rösterna när nästan samtliga röster räknats, kan president Maia Sandus parti fortsätta landets väg mot EU-medlemskap.

Redan när vallokalerna stängde på söndagskvällen deklarerade Igor Dodon, tidigare president och ledare för det största proryska partiet, att han hade segrat. Ett uttalande som framstod som märkligt då hans Patriotiska block endast fick omkring 24 procent av rösterna. Utspelet signalerade dock tydligt vad många befarat: att varken han eller Kreml har för avsikt att acceptera ett valresultat som innebär ett ja till EU-integration för den före detta sovjetrepubliken.

Valresultatet är avgörande för Moldaviens framtida riktning. Hade PAS fått mindre än 50 procent hade det i praktiken inneburit ett stopp för landets EU-ambitioner, eftersom samtliga oppositionspartier i olika grad är Rysslandsorienterade.

I ett försök att mobilisera missnöje har Dodon uppmanat väljare att samlas utanför parlamentet. Oppositionens huvudbudskap är att den EU-vänliga sidan har vunnit genom valfusk. De hänvisar bland annat till beslutet att förbjuda ett oppositionsparti på grund av rysk finansiering – ett beslut som fattades endast timmar före valet.

Det står dock klart att en strategi kring påståenden om valfusk har förberetts under längre tid, redo att aktiveras om PAS skulle vinna valet. Denna narrativ sprids aktivt via ryska statskontrollerade medier.

Den ryska tv-kanalen Vesti påstod exempelvis, bara fem minuter efter vallokalernas stängning, att valurnor i Västeuropa hade ”fyllts med falska röster för Maia Sandu” och att väljare erbjudits 50 euro för att rösta proeuropeiskt. Kanalen hävdade också att ”för den proeuropeiska presidenten Sandu, med sitt rumänska pass, finns inga lagliga metoder att bevara sin majoritet i parlamentet”.

Verkligheten är att den stora moldaviska diasporan i Europa konsekvent har röstat överväldigande för EU-integration under det senaste decenniet. När väljare faktiskt har erbjudits pengar för sina röster i Moldavien har det skett på ryskt initiativ, vilket är väldokumenterat genom flera fall.

Den centrala frågan är nu om de proryska krafterna kan samla tillräckligt med demonstranter för omfattande protester. Det finns oroväckande tecken på att grupper har förberetts för potentiellt våldsamma aktioner och sabotage mot valresultatet.

I somras identifierade moldaviska säkerhetstjänsten 111 personer som genomgått träning i Serbien under ledning av ryska militära instruktörer. Så sent som förra veckan grep polis 74 av dessa individer under en samordnad insats på flera platser i landet.

Flera bedömare i Moldavien tror att eventuella protester kommer att avta relativt snabbt, men är samtidigt medvetna om riskerna. Situationen påminner om händelserna i ukrainska Donetsk 2014, då Ryssland initierade en väpnad konflikt som svar på Majdanupproret som hade fört Ukraina bort från rysk inflytandesfär.

Moldavien, ett av Europas fattigaste länder med cirka 2,6 miljoner invånare, befinner sig geopolitiskt inklämt mellan Rumänien och Ukraina. Landet har sedan självständigheten från Sovjetunionen 1991 pendlat mellan rysk och europeisk influens. Under president Sandus ledning har landet de senaste åren tydligt orienterat sig västerut och inlett förhandlingar om EU-medlemskap, något som Ryssland motsätter sig kraftfullt.

Valresultatet representerar därmed ett avgörande ögonblick för Moldaviens framtid och kan ses som ytterligare ett tecken på den geopolitiska dragkampen mellan EU och Ryssland i det postsovjetiska rummet.