Iran och Israel attackerar varandra – trots Trumps råd

Den bräckliga vapenvilan mellan Iran och Israel som slöts den 8 april har brutits. Under söndagskvällen avfyrade Iran vågor av robotar och drönare mot Israel i vad som beskrivs som det första större anfallet sedan vapenvilan trädde i kraft. Händelsen markerar en dramatisk upptrappning av spänningarna i Mellanöstern och väcker frågor om regionens stabilitet.

Israels försvarsmakt, IDF, rapporterade på den sociala medieplattformen X att luftvärnet hade aktiverats för att bemöta hotet. Flyglarmen ekade genom flera av Israels största städer, inklusive Jerusalem, Tel Aviv och Modiin. Befolkningen uppmanades att söka skydd medan landets luftförsvar arbetade för att avvärja de inkommande projektilerna.

Iran har officiellt förklarat att attacken var ett direkt svar på Israels bombning av Beirut tidigare samma dag. Irans revolutionsgarde, landets elitmilitära styrka, bekräftade i ett uttalande att man avfyrat betydande mängder robotar och drönare mot norra Israel. Enligt BBC beskrev revolutionsgardet detta som ”början på en vecka med oavbrutna angrepp”.

I ett hotfullt uttalande varnade revolutionsgardet att varje attack mot iranskt territorium skulle mötas med ett ”förödande och överväldigande svar, långt bortom alla förväntningar”. Retorik som ytterligare späder på oro över hur konflikten kan utvecklas.

Situationen förvärrades under måndagsmorgonen när nya larm gick ut i flera israeliska städer. IDF rapporterade om ytterligare iranska attacker mot landet, vilket tyder på att Teheran står fast vid sin avsikt att fortsätta offensiven.

Till bilden av det alltmer komplexa säkerhetsläget hör också att Huthirebellerna i Jemen, som är allierade med Iran, har gått in i konflikten. Enligt IDF avfyrade rebellgruppen minst en robot mot Israel, den första sedan början av april. Roboten sköts dock ned av israeliskt luftförsvar innan den nådde sitt mål.

Israel har inte låtit attackerna passera obesvarade. IDF meddelade att man genomfört motangrepp mot militära mål i västra och centrala Iran. Iransk statsmedia rapporterar att israeliska attacker träffat omkring 15 platser, däribland i storstadsområdena Teheran, Tabriz och Isfahan. Som en säkerhetsåtgärd stängde Iran luftrummet runt Imam Khomeini International Airport, vilket enligt Times of Israel orsakade betydande störningar i den civila lufttrafiken.

En amerikansk källa har bekräftat till nyhetsmediet Axios att USA inte var involverat i de israeliska motangrepppen, som beskrivs som ”relativt begränsade” i sin omfattning. Detta tyder på att Israel försökte balansera sitt militära svar för att inte eskalera situationen ytterligare.

Bakom kulisserna pågår intensiva diplomatiska ansträngningar. Enligt källor till flera amerikanska medier, däribland Axios och CNN, ringde USA:s president Donald Trump upp Israels premiärminister Benjamin Netanyahu under söndagen. I samtalet ska Trump ha uppmanat Netanyahu att inte svara på de iranska attackerna och i stället ge fredsförhandlingarna mer tid att utvecklas.

Trump beskrev enligt källor ett fredsavtal som ”ganska nära” och ska ha varit tydlig i sin uppfattning att ett avtal med Iran ligger inom räckhåll. En källa till Axios bedömde att en omedelbar israelisk attack inte var att vänta efter samtalet.

Samtidigt vände sig Trump även till Iran med en uppmaning att återvända till förhandlingsbordet. I ett uttalande till Fox News sa presidenten: ”Ni har avfyrat era robotar, det räcker. Återvänd till bordet och ingå ett avtal.”

Enligt källor till Axios ska Netanyahu ”till synes ha gått med på” att inte genomföra ytterligare attacker efter samtalet med Trump. Den amerikanske presidenten var tydlig med att USA har den avgörande makten i situationen. I en intervju med Financial Times sa Trump att Netanyahu inte kommer att ha något annat val än att acceptera ett eventuellt avtal med Iran, eftersom USA ”har sista ordet”.

Trump var direkt i sin beskrivning av maktbalansen: ”Det är jag som bestämmer. Jag bestämmer allt. Han är inte den som bestämmer.”

Uttalandet understryker den komplexa dynamiken mellan USA och Israel, där Washington försöker påverka sin närmaste allierade i Mellanöstern att agera återhållsamt trots direkta militära hot. Utvecklingen följs nu noga av omvärlden, där många oroar sig för att regionen kan stå inför en ny period av ökad instabilitet och våld.