En förväntansfull stämning råder i kön utanför templet i Dharamsala. Säkerheten är hög – mobiltelefoner och andra tillhörigheter har besökarna fått lämna ifrån sig, och kostymklädd säkerhetspersonal håller uppsikt medan alla kroppsvisiteras noggrant.

Några hundra turister, munkar och anhängare har samlats för att få träffa den andlige ledaren för tibetansk buddism, Dalai lama. Han som är Hollywoodstjärnan Richard Geres andliga mentor och som 1989 tilldelades Nobels fredspris för att med ”tolerans, ömsesidig respekt och vördnad för allt levande bevara sitt folks historiska arv”.

Till slut kommer han rullande i en golfbil nerför en backe. Iklädd sin karaktäristiska vinröda munkdräkt får han hjälp av medarbetare att höja armen i en hälsning. Dalai lama smeker besökarnas ansikten, sätter sin panna mot deras och tittar alla i ögonen. På frågan om vägen till ett lyckligt liv svarar han kort: ”Medkänsla”. När en fotograf närmar sig och berättar att ett reportage görs brister han ut i ett blixtrande leende och säger skämtsamt: ”Få mig att se snygg ut.”

Platsen är Dharamsala i nordvästra Indien, staden vid foten av Himalaya dit Dalai lama och tusentals andra tibetaner flydde 1959 efter att Kina invaderat Tibet. Här har Tibet sin exilregering och här utbildas nya munkar. Staden kryllar av bilder och statyer på Dalai lama. Munkar i vinröda dräkter dricker te på kaféer och scrollar på sina mobiler. Entonig bönesång ekar mot Himalaya som omringar staden.

I ”lilla Lhasa”, som Dharamsala ibland kallas, har tibetaner funnit ett hem utanför Tibet med den indiska regeringens godkännande. Härifrån har Dalai lama jobbat för att bevara den tibetanska identiteten och andligheten. Intervjuer ger han inte längre och han reser alltmer sällan. Men trots att han är svagare och behöver hjälp med att kliva ur golfbilen för att sätta sig på en stol, träffar han regelbundet sina anhängare.

”Nu är jag tillfreds. För oss är han som en gud och inspiration för hur vi ska leva – vi ska vara snälla”, säger Yangchin Tsomu som kommit med sin familj från Tawang i norra Indien, på gränsen till Tibet, efter audiensen. Hon ler lyckligt, men oron för framtiden är påtaglig. Allt fler oroar sig för vad som ska ske när Dalai lama en dag dör.

Själv brukar han skämtsamt vifta undan frågan och säga att han ska leva i åtminstone två årtionden till. Men han kommer inte att leva i evighet, och när han går bort kan en maktkamp av storpolitiskt slag bryta ut. Kinas kommunistparti har sedan länge förberett hans bortgång och vill bestämma vem som blir hans efterträdare.

Penpa Tsering, politisk ledare för den tibetanska exilregeringen i Dharamsala, är tydlig: ”De politiska ledarna i Kina vet att om de kan kontrollera vem som är Dalai lama så kan de kontrollera Tibet och det tibetanska folket.” Han konstaterar att Kina ser en chans att stärka sin makt över befolkningen i Tibet, som tillhör Folkrepubliken Kina, ännu mer när Dalai lama har gått bort.

”Det verkar som att det kinesiska kommunistpartiet ska leta efter en reinkarnation i Kina, till och med inom Tibet. De, som inte tror på någon religion, ska alltså beordra reinkarnationen av en spirituell ledare som dör utanför Kina. Hans helighets svar på det är väldigt enkelt: Jag kommer att återfödas i den fria världen”, säger Penpa Tsering med ett skratt i sin djupa basröst.

Det är absurt att det kinesiska kommunistpartiet, som är ateistiskt, ska lägga sig i den andliga traditionella process som det innebär att hitta den nya Dalai lama, menar han. ”Dalai lama brukar säga att om kineserna på allvar tror på reinkarnation borde de leta efter Mao Zedongs reinkarnation först”, tillägger han med ett kluckande.

Men i grunden är han djupt orolig. Tenzin Gyatso, nuvarande Dalai lama, är känd och respekterad världen över. Böcker med hans syn på livet är storsäljare. Politiker i hela världen har gärna setts med honom. Det har gynnat kampen för ett Tibet med större självbestämmande än i dag.

När han dör finns en risk för att den tibetanska rörelsen hamnar i ett vakuum. Att utse hans efterträdare är en lång process där mystiska tecken och visioner ska tolkas. Det kommer att dröja många år innan den unga person som pekas ut som Dalai lamas reinkarnation är upplärd och kan inta en offentlig roll.

Därmed riskerar Tibet att falla i glömska, särskilt om Kina hinner utse en Dalai lama innan Dharamsala gör det och pressar andra länder att godta deras val.

”Det finns definitivt risk för minskat stöd för Tibet. Men hans helighet har förberett oss under lång tid. Han introducerade demokrati tidigt och därför kan jag som är en vanlig person ha det här jobbet”, säger Penpa Tsering.

För att påminna världen om Tibets kamp för att behålla sin kultur i Kina är han på resande fot sex till sju månader om året. Han träffar statschefer och parlamentariker. ”Medan Dalai lama lever försöker vi stärka och institutionalisera relationerna med resten av världen. Förhoppningen är att vi får samma bemötande även när han inte längre är där. Då kan vi överleva övergångsperioden fram tills nästa Dalai lama kommer.”

På resorna träffar han också exiltibetaner. Det är viktigt att de behåller sin tibetanska identitet och kultur, menar han. Den som Kina försökt försvaga i Tibet, där de allra flesta tibetaner bor. Under täckmanteln ”nationell enighet”, som i praktiken försvagar minoriteters rätt till sina traditioner, har kommunistpartiet rivit eller byggt om tempel i mer kinesisk stil. Tibetanska barn skickas till internat där nästan all undervisning sker på mandarin. Bilder på nuvarande Dalai lama är förbjudna. Och inte minst övervakar partiet allt invånarna i Tibet säger och gör.

Samtidigt sade Dalai lama i samband med sin 90-årsdag förra sommaren att ansvaret för att hitta hans reinkarnation ligger på Gaden Phodrang Trust, Dalai lamas kontor. Ingen annan har auktoritet att lägga sig i den här saken, sade han med tydlig passning till Kina.

Därmed kommer det att finnas två Dalai lama – en med Kina-stämpel och en utsedd av Dalai lamas kontor. Kina kommer att använda all sin makt för att pressa tibetaner och resten av världen att erkänna deras Dalai lama.

Bakom deras agerande ligger rädsla, menar Penpa Tsering. Trots att nuvarande Dalai lama förespråkar ickevåld och inte kräver ett oberoende Tibet, utan en medelväg med större självstyre, ses han som en farlig separatist. ”Det kinesiska kommunistpartiets ledare är rädda för hans personlighet och respekten han har i världen. De ser honom som ett hot och är rädda att han försvagar deras inflytande.”

Efter mötet med Dalai lama samlas grupper och tar bilder med de fotografier på den andlige ledaren som alla fått. Stämningen är upprymd. ”Det är min bästa erfarenhet i livet. Han är som universums välgörare”, säger Illana Guzzi, som tillsammans med en grupp på tio personer har rest från Schweiz till Dharamsala där de ska studera buddism i tio dagar.

Yangchin Tsomu och hennes familj känner sig tillfreds när de samlas på ett kafé efter mötet. De är ett tiotal personer, klädda i traditionella tibetanska folkdräkter, som har rest tolv timmar med buss från Delhi. Sexåriga Tenzin Nyidon, som nyss nuddade Dalai lamas panna, hoppar upp och ner från stolen. ”Han var snäll”, sammanfattar hon kortfattat mötet.

Familjen är tibetanska buddister sedan generationer tillbaka och Tawang där de bor ligger på ett omstritt territorium som Kina gör anspråk på. Ungdomarna i familjen brukar delta i en årlig demonstration för ett fritt Tibet.

”Aldrig”, utbrister de när frågan om de skulle erkänna en Dalai lama som Kina har valt kommer upp. I Dharamsala har de besökt tempel och museer, gått kurser i att måla. ”Men inget slår mötet med Dalai lama”, säger sjuttonåriga Leki Yangzom.