USA:s president Donald Trump överväger inte längre att ta kontroll över Grönland genom militära maktmedel, enligt Ken Howery, USA:s ambassadör i Danmark. Beskedet kom när ambassadören invigde ett nytt amerikanskt konsulat i den grönländska huvudstaden Nuuk under torsdagen.

”Presidenten har tagit bort användningen av maktmedel från bordet. Grönlands framtid är något som grönländarna själva ska besluta om”, förklarade Howery för det grönländska public service-bolaget KNR. Uttalandet markerar en betydande förändring i tonen från Vita huset, som tidigare under våren väckte internationell oro med mer aggressiva uttalanden om den strategiskt viktiga ön.

Howery, som tidigare tjänstgjort som USA:s ambassadör i Sverige och är medgrundare av betalningsföretaget Paypal, invigde konsulatet i en laddad atmosfär präglad av protester. Det nya konsulatet symboliserar USA:s ökade fokus på Arktis och Grönland specifikt, en ö som kombinerar strategiskt läge med omfattande naturtillgångar.

Parallellt med ambassadörens besök har även Trumps särskilda sändebud för Grönland, Louisianaguvernören Jeff Landry, besökt ön under veckan. I måndags genomförde han överläggningar med företrädare för Grönlands regering. Regeringschefen Jens-Frederik Nielsen och utrikesministern Mute B Egede beskrev mötet som framgångsrikt. Diskussionerna berörde bland annat möjligheten att etablera fler amerikanska militärbaser på ön.

Danmarks utrikesminister Lars Løkke planerar att träffa sin amerikanske kollega Marco Rubio vid Nato-toppmötet i Helsingborg under fredagen. De två träffades senast i Washington under den akuta Grönlandskrisen i januari, ett möte som ägde rum under dramatiska omständigheter. Några dagar efter det mötet backade Donald Trump från sina hot om att använda militärt våld för att ta kontroll över Grönland.

Det är sannolikt att rådgivare i Vita huset arbetat intensivt för att stoppa eventuella invasionsplaner. Grönland förblir en del av det danska kungariket, och Danmark är samtidigt medlem i Nato. En militär aktion mot Grönland skulle därmed innebära ett angrepp på en Nato-medlem, med förödande konsekvenser för hela försvarsalliansen.

För politiker i både Nuuk och Köpenhamn är det positivt att företrädare för Trump-administrationen nu väljer att upprepa budskapet om en fredlig lösning. Men få tycks vara övertygade om att spänningarna är över. Under vintern och våren har inga danska eller grönländska politiker uttryckt tilltro till att krisen kring världens största ö definitivt är löst.

”Bara för att maktfrågan har plockats bort från bordet är man inte i mål. Trump inbillar sig fortfarande att han kan locka Grönland till USA”, säger Ulrik Pram Gad, seniorforskare från Danish Institute for International Studies, till den danska tidningen Politiken.

Donald Trumps historiska fixering vid Grönland och hans oförutsägbara utrikespolitiska stil bidrar till den utbredda skepsisen. Den amerikanske presidenten försökte redan under sin första mandatperiod köpa Grönland från Danmark, ett förslag som då avvisades. Nu, i sin andra mandatperiod, tycks han återigen fokusera på ön som en potentiell del av hans politiska arv.

Trump förbereder sitt eftermäle genom att bygga balsal och triumfbåge i Washington. En territoriell expansion som innefattar Grönland skulle passa väl in i den så kallade Donroe-doktrinens tankegångar om amerikansk dominans på det västra halvklotet. Grönland är strategiskt beläget i Arktis och besitter omfattande naturresurser, inklusive sällsynta jordartsmetaller som är avgörande för modern teknologi.

Samtidigt driver Trump en utrikespolitik som ofta jämförs med president Richard Nixons ”galningsteori”. Denna strategi bygger på att framstå som hotfull och oförutsägbar för att pressa motståndare till eftergifter. Exempel på detta inkluderar Trumps hot om extremt höga tullar mot handelspartners och uttalanden om militära aktioner mot Iran.

Problemet med denna strategi är att när Trump backar från sina hot, vilket han ofta gör, kvarstår förtroendesskadan. Detta har blivit särskilt märkbart i relationerna med Danmark och Grönland, där osäkerheten om USA:s verkliga intentioner fortsätter att prägla den politiska diskussionen.

Grönlands strategiska betydelse har ökat markant i takt med klimatförändringarna som gör Arktis mer tillgängligt för sjöfart och resursutvinning. Öns position mellan Nordamerika och Europa, kombinerat med dess mineralresurser och militärstrategiska värde, gör den till ett centralt objekt i den geopolitiska kampen om inflytande i Arktis.