Krav på granskning av Cambridge efter professorns död

Fler än 40 akademiker vid Cambridgeuniversitetet riktar nu skarp kritik mot lärosätets hantering av granskningen efter professorn Jason Ardays död. I ett brev till universitetets kansler Chris Smith skriver de att den pågående utredningen inte är tillräckligt bred. De menar också att Cambridge har gått tillbaka på sitt tidigare löfte om en ”grundlig och transparent” granskning av omständigheterna kring Ardays utnämning och hans tid vid universitetet.

Jason Arday var professor i utbildningssociologi vid Cambridge och blev 2023 uppmärksammad när han, 37 år gammal, utnämndes till professor. Han var därmed den yngsta svarta professorn i universitetets historia. I samband med utnämningen publicerade Cambridge ett långt pressmeddelande där Ardays väg från att i tonåren varken kunna läsa eller skriva till en internationell forskarkarriär lyftes fram. Universitetet uppmärksammade också hans hudfärg, ålder, autism och livshistoria som en del av en ”framgångssaga”.

I brevet menar akademikerna att det finns ett direkt samband mellan denna marknadsföring och den ”rasifierade, funkofoba och oproportionerliga hetsjakten” som Arday senare utsattes för. De anser att Cambridge aktivt bidrog till att skapa en bild av honom som gjorde honom till föremål för en orimligt hård granskning, och att universitetet därför måste granska också sin egen roll.

Arday hittades död i augusti, nio dagar efter att han lämnat sin tjänst med anledning av en utredning om misstänkt plagiering. Hans familj har sagt att han under en längre tid utsatts för en kampanj av ihållande trakasserier. Dödsfallet har lett till omfattande reaktioner, både inom akademin och i brittisk offentlighet.

Cambridge har inlett en oberoende granskning av universitetets beslut, policyer och interna processer under tiden före dödsfallet. Enligt planerna ska granskningen delas upp i två delar. Den första delen, som leds av en tidigare åklagare, ska undersöka vilket stöd och skydd Arday fick under sin tid vid universitetet. Den andra delen ska ha en bredare ansats, men någon utsedd ledare finns ännu inte på plats. Det har väckt oro bland de forskare som skrivit under brevet.

Akademikerna vill att granskningen även omfattar omständigheterna kring själva utnämningen av Arday till professor, hur universitetet marknadsförde honom och vilka riskbedömningar som gjordes i samband med detta. Annars finns en risk att universitetets egen roll aldrig blir tillräckligt ingående belyst. De kräver att hela händelsekedjan, från utnämningen till dödsfallet, blir föremål för en oberoende analys.

Fallet har fått en bredare betydelse eftersom Arday var en av de mest synliga symbolerna för Cambridges arbete med mångfald och social rörlighet. Hans karriär användes som ett exempel på hur högre utbildning kan öppna dörrar för människor med en tuff bakgrund. När han sedan anklagades för fusk blev han samtidigt föremål för en intensiv mediebevakning, något som har lett till frågor om hur universitet hanterar forskare som lyfts fram som förebilder.

Brevet, som har uppmärksammats av The Guardian, visar på en växande intern kritik mot Cambridges ledning. Forskarna bakom brevet menar att lärosätet nu måste ta ansvar för helheten – inte bara för stödet efter att anklagelserna väcktes, utan också för de signaler som sändes ut när Arday gjordes till en symbol för universitetets framgångar. För Cambridge handlar det inte bara om en enskild persons öde, utan om hur institutionen hanterar utsatta forskare i framträdande positioner.