Månkraschen: Se Nasas nya bilder på kratern

En oplanerad krasch har lämnat en ny krater på månen. Nedslaget orsakades av en uttjänt överdel från en Falcon 9-raket och har dokumenterats av forskare både från jorden och från en sydkoreansk rymdsond i omloppsbana kring månen.

Det var den 15 januari som SpaceX, Elon Musks rymdbolag, skickade upp en bärraket av modellen Falcon 9 med två månlandare ombord. Falcon 9 är en tvåstegsraket: det första steget återvände till jorden, medan det andra, övre steget fortsatte att driva lasten mot månen. När uppdraget var slutfört kopplade SpaceX bort det övre steget i rymden. Snart stod det klart att raketdelen lagts på en bana som direkt kolliderade med månen. Enligt CNN lade forskare och rymdorganisationer ned stor möda på att dokumentera nedslagsplatsen.

Bland de första som lyckades var Europeiska sydobservatoriet (ESO), som använde sitt Very Large Telescope (VLT) i Chile. Även den sydkoreanska rymdstyrelsen Kasa delade med sig av bilder från sin rymdsond Danuri. Kratern som bildades är cirka 20 meter bred. Nasa har betonat att kollisionen inte utgjorde någon fara, vare sig för månen eller för människor på jorden.

– Det här är ett tekniskt accepterat och säkert sätt att göra sig av med hårdvara i låg omloppsbana runt månen, säger Kelsey Young, månforskare vid Nasa, i ett inlägg på X.

– Månen träffas hela tiden av saker: meteorer, asteroider, kometer, säger hon.

Nedslaget är en påminnelse om att raketdelar lämnas kvar i rymden efter avslutade uppdrag. Ibland sker dessa nedslag slumpartat, men de kan också planeras. Nasa kraschade exempelvis 2009 medvetet en raketdel i en krater vid månens sydpol för att undersöka om det fanns vattenis där. Undersökningar av vattenis har därefter vuxit till en av de viktigaste frågorna i månforskningen, eftersom isen kan användas både som dricksvatten och för att framställa raketbränsle.

Händelsen sätter också in i en större rymdtrend. SpaceX har med återanvändbara raketer bidragit till att sänka kostnaderna för rymdfärder, och allt fler kommersiella bolag och nationella rymdorgan skickar nu utrustning mot månen. De två månlandare som skickades upp i januari kom från företagen Firefly Aerospace och ispace. Att två landare kunde färdas i samma uppdrag är ett tecken på att marknaden håller på att mogna. Intresset drivs dels av Nasas Artemisprogram, som återigen ska sätta människor på månen, dels av en växande kommersiell potential i månens resurser.

Samtidigt ökar mängden hårdvara som lämnas kring månen. Till skillnad från i omloppsbanor runt jorden finns i dag få internationella regler för hur uttjänta raketdelar ska hanteras i månens närhet. Forskare har pekat på att trafiken runt månen kan skapa nya risker, bland annat för kollisioner och för vetenskapliga observationer. Att en krater nu har fotograferats av både markbaserade teleskop och en rymdsond ger emellertid värdefull information om hur nedslag påverkar månytan.

Europeiska sydobservatoriet har en nyckelroll i den typen av observationer. VLT ligger i Atacamaöknen i Chile, en plats som anses vara en av världens bästa för astronomi tack vare höga höjder och ett mycket torrt klimat. Sydkoreas närvaro i månforskningen är ett annat tecken på det ökade intresset i Asien. Kasa bildades 2024, och Danuri har kretsat kring månen sedan 2022 och bidrar med unika bilder och mätdata.

Den nya kratern är i sig liten i ett geologiskt perspektiv. Men den visar att människans aktivitet i rymden nu lämnar spår också på himlakroppar utanför jorden. För forskarna är det inget dramatiskt – månen utsätts ständigt för nedslag från meteorer, asteroider och kometer. Det som är nytt är att raketdelar från kommersiella uppdrag blir en del av samma process. Frågan är sannolikt inte om det sker igen, utan när, och hur rymdsamfundet i så fall ska hantera det.