Anthony Fauci, 85-årig tidigare chef för amerikanska hälsomyndigheten NIAID och medicinsk rådgivare åt sju presidenter, fick nyligen sitta inför senaten och höra sig anklagas för ”narcissism och storhetsvansinne”. Republikanerna i senatens utskott för inrikes säkerhet har nu fällt honom för trots mot kongressen, efter att han valde att inte svara på anklagelserna med hänvisning till konstitutionen.

Häxjakten mot Fauci, som är högt citerad forskare och vars arbete beräknas ha räddat miljontals liv globalt, ses som ytterligare ett exempel på Trumpadministrationens förändrade förhållningssätt till vetenskapen. En utveckling som väcker oro inom det amerikanska forskarsamhället.

Sedan andra världskriget har USA byggt sin framgång på omfattande statliga satsningar på grundforskning. Denna strategi har både gynnat landet ekonomiskt och etablerat USA som världens ledande forskningsnation. Men denna position är nu under förändring.

I juli presenterade president Donald Trumps vetenskaplige rådgivare Michael Kratsios en rapport med titeln ”Vetenskap: en ny guldålder”. Rapporten har dock kritiserats hårt för att ha tagits fram utan diskussioner med landets akademier för vetenskap, teknik och medicin – de organisationer som traditionellt har bäst insikt i hur forskning fungerar och var den behövs.

Särskilt anmärkningsvärt är att rapporten inte nämner centrala forskningsfält som klimat och folkhälsa. Den saknar också helt referenser till internationella samarbeten, trots att dessa utgör själva grunden för modern vetenskap.

En bilaga till rapporten, undertecknad av Michael Kratsios och Russell Vought, chef för Vita husets förvaltningsavdelning OMB, beskriver hur idéerna ska omsättas i praktiken. Vought är också en av huvudarkitekterna bakom ”Project 2025”, Donald Trumps kontroversiella regeringsmanual.

I slutet av maj publicerade OMB ett omfattande dokument på över 400 sidor med förslag om hur forskningsfinansiering från bland annat det amerikanska vetenskapsrådet National Science Foundation (NSF) ska omstruktureras. Förslagen innebär genomgripande förändringar för hur forskning bedöms och finansieras.

Enligt dokumentet ska politiskt tillsatta personer, snarare än sakkunniga forskare, avgöra vilken forskning som ska erhålla finansiering. Dessa beslutsfattare ska inte behöva ta hänsyn till andra forskares bedömning av projektens vetenskapliga kvalitet. Detta strider mot grundläggande principer för forskningsfinansiering som bygger på så kallad peer review, där forskare bedömer varandras arbete.

Förslagen inkluderar även begränsningar av samarbeten med forskare i andra länder och inskränkningar i forskarnas rätt att fritt kommunicera om sina resultat. Forskning inom områden som Trumpadministrationen inte anser ha ”nationellt intresse” ska stoppas. Detta inkluderar studier om socioekonomi och hälsa, mRNA-vaccin och könsdysfori.

Särskilt problematiskt är att redan beviljade forskningsanslag ska kunna dras in av politiska skäl, även om studien redan har påbörjats. Eftersom många forskningsprojekt, inte minst inom medicin, behöver pågå i flera år för att ge meningsfulla resultat, beskrivs detta som potentiellt förödande för amerikansk forskning.

Vissa forskningsprojekt har redan drabbats av indragningar, vilket skapat stor oro inom akademin. Många forskare har investerat år av sitt arbete i projekt som nu riskerar att avbrytas i förtid.

Forskarsamhället har reagerat kraftfullt mot förslagen. Organisationer som Stand up for science, Union of concerned scientists, Research America! och American Association for the Advancement of Science har protesterat vehement. Även senatorer från både republikanerna och demokraterna har höjt sina röster mot förändringarna.

Till följd av motståndet kan beslutet om OMB:s förslag komma att skjutas upp till december. Men faran är långt ifrån över, och historien visar tydligt vilka konsekvenser det kan få när politiker väljer att endast tro på forskning som stämmer överens med den egna ideologin.

Ett varnande exempel kommer från Sovjetunionen under stalinismen. Där litade makthavarna på Trofim Lysenko och hans ovetenskapliga idéer om att vete och andra grödor kunde lära sig att tåla kyla bättre genom att sädeskornen lades i iskallt vatten. Detta ledde till katastrofala skördar, hungersnöd och en fullständig kollaps av sovjetisk forskning inom biologin.

Den amerikanska situationen väcker oro för att historien kan upprepa sig. USA:s position som världsledande forskningsnation, uppbyggd under många decennier, riskerar att undermineras av politiska beslut som strider mot vetenskapliga principer.

Forskarsamhället och universiteten står nu inför en kritisk period där de måste försvara grundläggande vetenskapliga värderingar som oberoende, transparens och internationellt samarbete. Utgången av denna konflikt kommer sannolikt att få långtgående konsekvenser, inte bara för amerikansk forskning utan för global vetenskaplig utveckling.