Michael Winiarski: Från propaganda till fri tv? Ungern sneglar på Polens medierevolution

Efter åratal av statsstyrd propaganda för Viktor Orbáns regim har Ungerns nya politiska stjärna Péter Magyar lovat att skapa ett oberoende, objektivt och opartiskt medielandskap. Men erfarenheter från grannlandet Polen visar att detta kan bli en mycket svårare uppgift än vad den nya valvinnaren föreställer sig.

Under Viktor Orbáns ledning har det ungerska medielandskapet genomgått en dramatisk förvandling. Genom systematiska uppköp, regleringar och ekonomiskt tryck har Orbán-regimen lyckats få kontroll över en betydande del av landets nyhetskanaler. Statliga medier har fungerat som megafoner för regeringens politik och oberoende röster har antingen tystats eller marginaliserats.

Péter Magyar, som tidigare var en del av Orbáns maktapparat men som brutit sig loss och skapat sitt eget politiska parti Respekt och Frihet, har gjort mediefriheten till en central del av sin politiska plattform. I samband med sin valseger har han utlovat en omfattande reform av medielandskapet för att återupprätta journalistikens oberoende i landet.

”Ungrarna förtjänar information som inte är färgad av politiska intressen,” sade Magyar i sitt segertal. ”Ett demokratiskt Ungern kräver fria medier som kan granska makten och förmedla sanningen till medborgarna.”

Men uppgiften att återställa mediefriheten i Ungern kommer att möta enorma utmaningar. Orbáns regim har under mer än ett decennium byggt upp ett nätverk av lojala medieägare och skapat komplexa ägarstrukturer som gör det svårt att bryta upp den statskontrollerade propagandaapparaten.

I Polen, där den liberala koalitionen under Donald Tusk tog över makten efter åtta år av nationalistiskt styre under Lag och Rättvisa-partiet (PiS), pågår en liknande kamp. När Tusk tillträdde som premiärminister lovade han att återställa de statliga mediernas oberoende efter år av politisk styrning.

Medieexperter varnar dock för att övergången från statskontrollerade medier till genuint oberoende journalistik är en komplicerad process. Bartosz Wieliński, biträdande chefredaktör för den polska liberala tidningen Gazeta Wyborcza, förklarar problemets omfattning.

”Det handlar inte bara om att byta ut några chefsredaktörer. Hela organisationskulturen måste förändras efter år av politisk styrning. Journalister har lärt sig självcensur och många är osäkra på hur man bedriver kritisk och opartisk journalistik,” säger Wieliński.

En annan utmaning är att undvika att helt enkelt ersätta en politisk agenda med en annan. I Polen har Tusk-regeringens försök att reformera de statliga medierna mött kritik från oppositionen, som hävdar att den nya ledningen bara ersätter en form av politisk styrning med en annan.

”Faran är att pendeln svänger för långt åt andra hållet,” förklarar medieforskaren Maria Nowak vid Warszawas universitet. ”Genuint oberoende medier bör vara kritiska mot alla makthavare, oavsett politisk färg. Den kulturen tar tid att bygga upp.”

För Ungerns del kompliceras situationen ytterligare av att Magyar fortfarande inte har makten över regeringen. Trots framgången i EU-valet kontrollerar Orbáns parti Fidesz fortfarande parlamentet och därmed statsapparaten, inklusive de statliga medierna.

Ekonomiska faktorer spelar också en avgörande roll. Många av de medier som stödjer Orbán är beroende av statliga reklamintäkter och subventioner. Att bryta detta beroendeförhållande kräver inte bara politisk vilja utan också nya affärsmodeller som kan säkra mediernas ekonomiska självständighet.

Internationella organisationer som Reportrar utan gränser har länge kritiserat mediasituationen i Ungern. I organisationens pressfrihetsindex för 2024 placerade sig landet på plats 69 av 180, en position som visar på allvarliga problem med pressfrihet och oberoende journalistik.

”Att återuppbygga mediernas oberoende i Ungern kommer att kräva omfattande strukturella reformer och ett långsiktigt engagemang,” säger Anna Kováč, medieanalytiker vid Central European University. ”Det räcker inte med löften – det krävs konkreta lagändringar, transparens i medieägande och skydd för journalister som granskar makten.”

För Péter Magyar blir utmaningen att omsätta sina löften till praktisk handling, samtidigt som han fortsätter att bygga sin politiska bas inför parlamentsvalet 2026. Hur framgångsrik han blir kan avgöra inte bara Ungerns medielandskap utan också landets demokratiska framtid.