Miljardären Soros måltavla för Trumps attacker

Den amerikanska justitiedepartementets uppmaning till åklagare att granska finansmannen George Soros organisation markerar en ny utveckling i den politiska spänningen som omger den välkände miljardären och filantropen. Donald Trump har under den senaste tiden intensifierat sin kritik mot Soros, som länge varit en central gestalt inom både finansvärlden och progressiv aktivism.

Soros, född i Ungern men numera amerikansk medborgare, har under decennier använt sin förmögenhet till att stödja demokratiska och liberala rörelser världen över genom sin Open Society Foundations. Detta har gjort honom till en kontroversiell figur i konservativa kretsar, där han ofta beskylls för att manipulera politiska skeenden och undergräva nationella intressen.

Justitiedepartementets beslut kommer i en tid då relationen mellan Donald Trump och Ungerns premiärminister Viktor Orbán fått förnyad uppmärksamhet. Orbán har under sin tid vid makten fört en kampanj mot Soros i Ungern, där den ungerska regeringen bland annat tvingade det Soros-finansierade Central European University att flytta från Budapest till Wien.

Erik Åsard, professor emeritus i nordamerikastudier och USA-expert, ser tydliga kopplingar mellan Trumps agerande och hans relation till Orbán.

”Det finns en ideologisk samklang mellan Trump och Orbán där motståndet mot Soros fungerar som en gemensam nämnare. Båda politikerna ser Soros som en representant för en global liberalism som de menar hotar nationella värderingar och intressen,” förklarar Åsard.

Den politiska retoriken kring Soros har intensifierats i flera länder under de senaste åren. Kritiker menar att han använder sitt inflytande för att driva en progressiv agenda inom områden som migration, klimatförändringar och rättsstaten. Anhängare framhåller istället hans bidrag till demokratiska reformer och mänskliga rättigheter.

Justitiedepartementets uppmaning kommer i en känslig politisk kontext där gränsen mellan legitim granskning och politiskt motiverad förföljelse blivit alltmer otydlig. Juridiska experter varnar för risken att rättsväsendet används som ett verktyg i politiska konflikter.

”Detta är inte första gången vi ser försök att använda statliga institutioner för att utreda politiska motståndare eller deras allierade. Det väcker allvarliga frågor om maktdelning och rättsstatens principer,” säger en statsvetare vid Georgetown University som följt utvecklingen.

Soros Open Society Foundations, som årligen delar ut hundratals miljoner dollar till olika organisationer och projekt, har i ett uttalande betonat att de följer alla lagar och regler i de länder där de är verksamma. De beskriver utredningen som politiskt motiverad.

Utvecklingen speglar en bredare global trend där filantroper med politiskt engagemang möter ökade utmaningar. I flera länder har lagstiftning införts som begränsar utländskt finansierade organisationers verksamhet, ofta med motivet att skydda nationell suveränitet.

Ekonomiska analytiker noterar att kontroverser kring Soros kan ha bredare implikationer för finansmarknader, särskilt med tanke på hans historiska roll som investerare. Soros blev internationellt känd när han 1992 ”bröt Bank of England” genom att spekulera mot det brittiska pundet, en händelse som gav honom smeknamnet ”mannen som knäckte pundet”.

Samtidigt understryker politiska kommentatorer att fixeringen vid Soros ofta överskuggar en mer nyanserad diskussion om filantropi, demokrati och politiskt inflytande i en globaliserad värld.

”Det finns legitima frågor om ansvarsskyldighet och transparens när det gäller välbärgade individers inflytande över politiska processer, oavsett politisk inriktning. Men dessa frågor dränks ofta i konspirationsteorier och personangrepp,” menar en forskare vid Carnegie Endowment for International Peace.

Medan utredningen fortskrider kommer relationen mellan Trump, Orbán och deras gemensamma motstånd mot Soros sannolikt fortsätta att påverka både amerikansk inrikespolitik och internationella relationer, särskilt i frågor som rör demokratiska värderingar och nationell suveränitet.