Nathan Shachar: Olustigt för Netanyahu när Trumps Gazaplan aktiveras på nytt

Donald Trumps återkomst till Vita huset har åter satt Gazakonflikten högst upp på den internationella dagordningen. Den nye amerikanske presidenten har lyckats utöva tillräckligt stor press på Israels premiärminister Benjamin Netanyahu för att få honom att acceptera en fredsplan för Gaza – ett beslut som nu komplicerar Netanyahus egen politiska situation inför det kommande valet.

Utvecklingen markerar en potentiellt betydande förskjutning i Mellanösternpolitiken, där USA:s roll som medlare åter träder fram i en konflikt som pågått i över ett år med förödande konsekvenser för den civila befolkningen i Gaza.

Nikolaj Mladenov, som leder Donald Trumps nyinrättade ”Fredsråd för Gaza”, har varit tydlig med vilka åtgärder som nu krävs från israeliskt håll. Innan några konkreta åtgärder kan genomföras på marken i det belägrade kustområdet måste Israel upphöra med bombningarna mot Hamas-mål, förklarade Mladenov.

Kravet på att stoppa de israeliska luftangreppen utgör en betydande förändring i de villkor som presenterats för en vapenvila. Mladenov, som tidigare har erfarenhet från FN:s arbete i regionen, har positionerats som en central figur i Trumpadministrationens nya Mellanösternstrategi.

För Benjamin Netanyahu innebär accepterandet av fredsplanen en känslig politisk balansgång. Den israeliske premiärministern har länge motiverat den militära operationen i Gaza med nödvändigheten att helt eliminera Hamas som säkerhetshot mot Israel. Att nu gå med på en fredsplan innan detta mål uppnåtts riskerar att alienera delar av hans politiska bas, särskilt inom den högerextrema falangen av hans koalitionsregering.

Netanyahus politiska situation har redan varit ansträngd, med pågående rättsliga processer och interna spänningar inom regeringskoalitionen. Den kompromiss som Trump-administrationen nu pressat fram kan komplicera hans valkampanj ytterligare, då han behöver balansera internationella krav mot inrikespolitiska förväntningar från väljare som förväntar sig en hård linje mot Hamas.

Trumps engagemang i Gazakonflikten skiljer sig märkbart från hans första presidentperiod, då administration fokuserade främst på att stärka banden med Israel och marginalisera den palestinska sidan. Inrättandet av ett särskilt fredsråd signalerar en vilja att ta en mer aktiv medlarroll, även om detaljerna i fredsplanen ännu inte offentliggjorts.

Situationen i Gaza har beskrivits som katastrofal av internationella hjälporganisationer. Den senaste vågen av konflikter har orsakat omfattande förstörelse av infrastruktur, bostäder och civila faciliteter. Tusentals människor har dödats och ännu fler har tvingats fly från sina hem inom det redan tättbefolkade området.

Frågan om hur en eventuell vapenvila ska övergå till en mer permanent fred förblir oklar. Hamas kontroll över Gaza sedan 2007 har varit en central komponent i konflikten, och frågan om organisationens framtida roll i området måste adresseras i varje långsiktig lösning.

Regionala aktörer som Egypten, Qatar och Saudiarabien har tidigare fungerat som medlare i konflikten, och deras roll i förhållande till Trumps nya fredsinitiativ återstår att se. USA:s förmåga att leverera en hållbar fred kommer delvis bero på hur väl administrationen kan koordinera med dessa regionala aktörer och balansera de olika parternas intressen.

Det internationella samfundet har länge efterlyst en tvåstatslösning som långsiktig väg till fred mellan israeler och palestinier. Huruvida Trumps nuvarande initiativ syftar till att återuppliva denna process eller fokuserar på mer begränsade mål för Gaza specifikt kommer att få stor betydelse för planens långsiktiga framgång.

För Netanyahu innebär situationen ett svårt vägval mellan internationell press och inhemska politiska realiteter – en balansgång som kan komma att definiera både hans egen politiska framtid och det kommande valets utfall.