Ny deadline närmar sig för Trump i kriget i Iran: ”Politiskt pris”

I USA:s utrikespolitik sätts tidsgränser på prov

Tidsfrister har kommit och gått under kriget i Mellanöstern. Donald Trumps ultimatum om att bomba Irans kraftverk om inte Hormuzsundet öppnades inom 48 timmar sköts upp, och vapenvilans tidsfrist förlängdes i sista stund på obestämd tid.

Nu står Trump-administrationen inför ännu en kritisk deadline. Kriget närmar sig 60 dagar, vilket markerar gränsen för hur länge en amerikansk president får bedriva militära operationer utan kongressens godkännande enligt lagen ”War Powers Resolution”. Denna lag antogs efter Vietnamkriget, trots president Richard Nixons veto, med syftet att begränsa presidenters möjlighet att föra krig utan stöd från kongressen.

Lagen etablerar tre tydliga tidsmarkörer: presidenten måste informera kongressen om militära operationer inom 48 timmar, följt av en 60-dagarsgräns för fortsatta operationer. Efter detta kan presidenten få perioden förlängd med ytterligare 30 dagar genom att intyga att det ”finns behov av fortsatt användning av militärt våld”. Alternativt kan presidenten åberopa ett lagtillägg som ger möjlighet att använda våld specifikt för terrorismbekämpning.

Vissa republikaner har uttryckt intresse för att rösta om ett slut på operationen redan nu. Men Jan Hallenberg, associerad seniorforskare vid Utrikespolitiska institutet, tror att detta är osannolikt.

”De kommer att utsättas för starkt tryck från sin senatsledare respektive talmannen i representanthuset. Däremot tror jag att ett antal republikaner kommer att skicka signaler om att de kommer kräva ett explicit godkännande från kongressen efter 90 dagar,” säger Hallenberg.

Inför fredagen kvarstår flera frågetecken kring tidsfristen. En central fråga är när tiden faktiskt löper ut. Om man räknar från krigets början är deadline 29 april, men om man utgår från när Vita huset informerade kongressen blir deadline 1 maj. Både republikaner och demokrater har dessutom ifrågasatt om vapenvilan ska räknas in i de 60 dagarna, enligt CNN.

En annan avgörande fråga är huruvida Trump-administrationen avser att följa lagen, som kritiserats av flera tidigare presidenter. Ett vanligt argument är att presidenten som överbefälhavare själv bör kunna avgöra längden på militära operationer.

Vicepresidenten JD Vance har beskrivit lagen som ”falsk och okonstitutionell” och antytt att den inte kommer att påverka administrationens beslutsfattande. Detta uttalande kom efter att kongressen blockerade Trump från att använda militärt våld mot Venezuela tidigare i år.

”Den kommer inte att förändra något i hur vi bedriver utrikespolitik under de nästkommande veckorna eller månaderna. Och det kommer att fortsätta vara så som vi går tillväga,” sa Vance enligt The Hill.

Tidigare presidenter har också kringgått lagen, däribland demokraten Barack Obama som 2011 bombade Libyen utan kongressens godkännande.

”Han hävdade att bombningarna inte var ett krig, utan någon sorts polisaktioner från luften eftersom det inte fanns några marktrupper. Trump följer nu samma linje. De säger att det inte är ett krig utan bara bombningar,” förklarar Hallenberg.

Att Trump-administrationen helt skulle ignorera kongressen efter 90 dagar bedömer Hallenberg dock som osannolikt.

”Det har ett mycket högt politiskt pris att fullständigt ignorera lagen. Det kommer inte att lyckas,” säger han.

Enligt Wall Street Journal har Trump redan uppmanat sina rådgivare att förbereda för en förlängd blockad mot Irans finanser och sjöfart, vilket väcker ytterligare frågor om vad som faller under lagens ramar.

Hallenberg menar att en sådan blockad inte skulle kunna fortsätta om kongressen säger nej efter de 90 dagarna.

”En blockad är en krigshandling. Om kongressen säger att ’ni får inte utföra någon mer krigshandling efter den första juni 2026’, då bryter presidenten mot detta om han fortsätter. I så fall måste kongressen ingripa och kräva att det omedelbart upphör,” säger Hallenberg och tillägger:

”Det går att stoppa, men det kräver stor enighet och beslutskraft i kongressen.”